Blogg

Lantero ordnar ett webinarum på temat otillåten påverkan och möjliggörare. Datum: Tisdagen den 9 september kl 15.00 - 15.45. Plats: Online Anmäl dig här Riskbefattningar och riskområden är nyckelbegrepp för att kunna arbeta effektivt för att minska riskerna för möjliggörare åt kriminella inom din organisation. Hur ska man tänka? Finns det konkreta, enkla steg att ta? Är detta vägen fram mot ändamålsenliga bakgrundskontroller? Vi får besök av Catharina Lindstedt, Senior rådgivare, utbildare och föreläsare inom otillåten påverkan och möjliggörare åt organiserad brottslighet. Catharina ger oss konkreta tips och intressanta tankar. Möjliggörare för välfärdsbrott samt otillåten påverkan är ett växande problem. Ofta är kunskapen om vilken typ av möjliggörare som finns och hur dessa skapas ett brist inom kommunerna. Att arbeta mer aktivt med bakgrundskontroller kan vara ett sätt att minska riskerna men för att bakgrundskontroller ska vara en realistisk väg är det nödvändigt att kartlägga riskområden och riskbefattningar inom verksamheten. Lantero genomför webinarier där vi hittar konkreta frågeställningar och djupdyker i dessa. Tillsammans med personer som har praktisk, konkret kunskap om hur dessa problemområden kan hanteras, försöker vi skapa intressanta samtal där lyssnarna får konkreta tipps och ökad kunskap. Catharina Lindstedt är i grunden statsvetare med en magister i statsvetenskap samt doktorerande inom korruption på Göteborgs universitet. Under flera år arbetade Catharina inom underrättelseenheten hos Polismyndigheten med inriktning organiserad brottslighet, otillåten påverkan och riskbedömningar på hotade individer. Den erfarenheten var otroligt viktig när hon tog sig an uppdraget att strukturera upp hela Göteborgs Stads arbete (samtliga förvaltningar och bolag) för att hantera och motverka otillåten påverkan, samt att samordna stadens del i myndighetsgemensamma insatser mot organiserad brottslighet. Catharinas uppbyggda arbete har anammats i flera andra kommuner som hon stöttade under åren och idag arbetar hon med att stödja företag, myndigheter och organisationer med framförallt ledarskapsutveckling och organisationsutveckling med inriktning kring otillåten påverkan, möjliggörare åt kriminella aktörer och infiltration.

I ett webinarium om rollen som välfärdssamordnare diskuterade vi krav, behov och egenskaper med välfärdssamordnare Emelie Boman från Enköpings kommun. Se redigerad transkribering nedan. Välkomna allihopa till detta webbinarium med Lantero. För er som inte känner till Lantero sedan tidigare så arbetar vi med att förenkla arbetet med lagar, regelverk och andra komplexa frågor. Vi hjälper bland annat över 70 kommuner med visselblåsning. Under det senaste året har vi fördjupat oss i arbetet mot välfärdsbrott. Webbinariet pågår i max 45 minuter och vi tar upp frågor på slutet. Idag ska vi prata om en viktig funktion: samordnaren för arbetet mot välfärdsbrott. Behövs en sådan person? Vem bör det vara? Vad kan man kräva, och vilka egenskaper är viktiga? För detta har vi med oss Emelie Boman, trygghetsstrateg i Enköpings kommun. Välkommen! Tack. Jag arbetar strategiskt med brottsförebyggande frågor inom kommunen, där välfärdsbrott är ett av fyra prioriterade områden. Jag samordnar insatser från våra olika förvaltningar för att skapa en gemensam bild av vad som görs, var det finns luckor och var stödbehoven finns. Min roll handlar mycket om att skapa helhet och kommunikation i hela organisationen, oavsett förvaltning. I vissa förvaltningar deltar jag mer operativt och stöttar i frågor som: Vad är det för typ av brott? Hur ska det polisanmälas? Eftersom "välfärdsbrott" inte är ett juridiskt brottsbegrepp måste vi analysera och kategorisera. Jag bollar ofta med kollegor: Vad är din magkänsla? Stötta dem som står nära verksamheten. Samtidigt måste vi ha styrande dokument på plats: riktlinjer, rutiner, policys – men det spelar ingen roll om de inte omsätts i praktik. Vi måste få saker att hända. Då behövs någon som smörjer maskineriet. Ibland handlar det om att sätta ord på det vi redan gör. Många följer upp felaktiga utbetalningar – men inte under etiketten "välfärdsbrott". Det är viktigt att sätta begrepp och synliggöra arbetet. Vi ser ofta att arbetet pågår redan i verksamheten. Men utan en samordnande funktion blir det svårt att skapa helhetsbilden. Samordnarens roll blir att rapportera både uppåt och neråt. Att förklara hur en insats här skapar förutsättningar där. Jag beskriver det som ett pussel – operativa personer har sina bitar, men någon behöver ha helikopterperspektiv. Vi har intervjuat många kommuner. De flesta som arbetar med välfärdsbrott har inte titeln "samordnare välfärdsbrott" utan jobbar med något annat, ofta som brottsförebyggande samordnare eller säkerhetssamordnare. Det visar att det är ett deluppdrag i något större. Traditionellt har brottsförebyggande arbete fokuserat på det yttre – trygghet i det offentliga rummet. Välfärdsbrott rör mer interna processer: rutiner, kontroller, system. Jag tror båda fälten hör ihop. Tänket kring motiverade gärningspersoner och tillfällen är detsamma. Utmaningen är att prioritera. Vårt arbete är inlagt i strategisk lägesbild och åtgärdsplan, med politisk prioritering från kommunfullmäktige. Det gör att arbetet håller över tid, trots att allt är "jätteprioriterat". För att lyckas måste man lära känna verksamheterna. Vad har de för mål, förutsättningar, och vilken ambitionsnivå är rimlig? Det gäller att sätta nivån utifrån resurser och tidsramar. Arbetet är ett maraton, inte en sprint. Om jag skulle anställa någon för att driva det här i startskedet, så väljer jag struktur. Det behövs någon som tydliggör roller, ansvar, och håller ihop. Sen, i ett senare skede, blir det viktigare med energi och drivkraft för att hålla i och hålla ut. För att få till delaktighet måste man måla upp helhetsbilden: varför är din verksamhet viktig? Och man måste tajma sina insatser. Jag jobbar mycket med första linjens chefer och förvaltningschefer – det är de som skapar förutsättningar. I vissa kommuner finns ingen samordnare – det läggs på förvaltningarna. Men då får man ingen helhetsbild, gråzoner faller mellan stolarna och risken för dubbelarbete ökar. Koordinationen blir lidande. Det finns olika vägar. Mindre kommuner kanske delar på resurser. Att ha en gemensam person för flera kommuner skapar förutsättning för expertkompetens. Kartlägg behoven och förutsättningarna först. Vi samverkar i LAKUS, ett nätverk för sex kommuner runt Mälaren. Den samverkan har varit avgörande. Vi delar erfarenheter, dokument och undviker fallgropar. Kombinationen av strategiska och operativa personer är värdefull. För att lyckas behövs både strategisk förståelse och operativ förankring. Samverkan, politiskt mandat, första linjens chefer och personalen på golvet – alla måste med. Hot och våld är en utmaning. Vi måste skydda våra medarbetares arbetsmiljö. Det gäller att ha rutiner för stöd, upptrappning och att markera att hot är oacceptabelt. Det är svårt eftersom det handlar om känslor – vad som känns hotfullt för en person gör det inte för en annan. Börja med det politiska mandatet. Säkra resurser och rikta ambitionen. Lägg tid på att förstå var insatserna gör störst nytta. Våga sålla bland utbildningar och fokusera på vad som verkligen behövs i just din kommun. Och glöm inte att fira framstegen.

Vi fick möjlighet att intervjua Enköping kommuns trygghetssamordnare Emelie Boman och prata om hennes arbete mot välfärdsbrottslighet. Nedan följer en redigerad transkribering av intervjun: Jag sitter här med Emily Boman som är trygghetsstrateg på Enköpings kommun. Du jobbar ju med att förebygga välfärdsbrottslighet i kommunen. Kan du beskriva kort vad det innebär i praktiken? Egentligen jobbar jag ju med att skapa förutsättningar för mina kollegor som gör det riktiga arbetet ute i förvaltningarna med att förebygga välfärdsbrott. Det här är ju ett rätt stort område. Om man pratar arbetet mot välfärdsbrott så omfattar det många delar. Hur bestämmer ni vad ni ska prioritera, vad ni ska göra först och vilka resurser ni lägger på olika delar? Vi har prioriterat arbetet på kommunövergripande nivå som en viktig fråga. Sen har förvaltningarna själva prioriterat utifrån en kartläggning. Så socialtjänsten har sin prioritering, vård och omsorg har sin, eftersom det är lite olika frågor de jobbar med. Finns det en aktiv dialog med politiken kring det prioriteringsarbetet? Politiken sätter de övergripande målen i kommunfullmäktige. Till exempel ska vi förhindra att vi får in organisationer och personer i kommunen som vill begå den här typen av brottslighet. Det blir olika, så i vård och omsorg så kan det handla om företag som vill bedrivs någon typ av verksamhet. På vår upplevelseverksamhet, som är de som delar ut föreningsbidrag, kan det vara föreningar som söker bidrag som faktiskt inte finns. Vad det innebär att stoppa fusket blir olika beroende på vilka frågor man arbetar med. Om man tittar mer specifikt på Enköpings kommun. Var startar man om man är en kommun av Enköpings typ? Vi startade ju med att göra en kartläggning som delvis också visade att vi inte hade samlat den statistiken vi behövde för att kunna göra en kartläggning ordentligt. Vi fick börja längst ner med de lägst hängande frukterna och samla in relevant statistik. Och när det kom till kartläggningen, på vilket sätt gjorde ni den och hur många var inblandade i arbetet? Vi gjorde den i egen regi och arbetet bedrevs av en person, på 10-15% arbetstid under ungefär ett år. Det handlade till ganska stor del om att leta igenom en massa gamla dokument efter statistik. **Känner ni i efterhand att ni gjorde det på ett ändamålsenligt sätt och att det var meningsfullt?" Ja. Arbetet pågick ju inte hela tiden och det pågick mycket annat arbete under tiden som vi gjorde vår kartläggning. Det känns rätt att sätta ett startläge så att man när man börjar jobba med frågorna kan visa på hur långt vi har kommit. Annars finns risken att man arbetar och arbetar men kan inte riktigt se vad som har hänt. Så det blir en struktur för att följa upp arbetet? Ja, precis. Om man tänker sig en liten kommun som bara kan allokera någon halvtid att samordna de här frågorna. Vilket råd skulle du ge för att komma igång med arbetet? Kartläggningen är viktig ur ett uppföljningsperspektiv, men det betyder inte att man inte kan börja med andra saker parallellt. Så blev det ju ändå här. När frågan blev prioriterad hos oss så började det jobbas. Alla kommuner har en massa superengagerade medarbetare. Jag tror att man ska starta där engagemanget finns. Hur triggar man igång det här engagemanget? Vi hade väldigt lite resurser hos oss. Det som startade igång arbetet var politisk prioritering. Det kom ett politiskt uppdrag. Så när det finns ett politiskt uppdrag bör man få igång nånting som händer, som visar att bollen är i rullning. Ja, och att samla ihop personer i kommunen som gör arbetet. Det finns personer som jobbar i alla kommuner med de här frågorna, men där man ibland inte har satt de här benämningarna på rollerna. Alltså etablera specifika forum för de här frågorna? Ja, bygga fasta kontaktnät. Min erfarenhet är att de här personerna ofta är ganska ensamma i sina förvaltningar och att de också gärna träffar varandra. Samtidigt får man vara försiktig så att man inte startar för många forum. Det behöver vara balans. Avslutningsvis, om du får peka på en person inom Kommunsverige som gör ett särskilt bra arbete inom de här frågorna, vem skulle det vara? Eskilstuna har en samordnare som heter Lena, som jobbar heltid med de här frågorna. Jag har jobbat en del med henne och upplever henne som otroligt motiverande. Hon jobbar jättemycket med de här frågorna och får med sig väldigt mycket folk. Hon är jättebra! Jag tror inte att du är ensam om den känslan. Shoutout till Lena Törneskär i Eskilstuna kommun! Så med det; stort tack för din tid och ditt arbete med det här!

Nu lanserar Lantero tjänsten Redact, en tjänst för maskering av dokument. Tjänsten bygger på Aigines AI-teknologi och skapar ett effektivt arbetsflöde för hantering och maskering av dokument i samband med begäran om allmän handling. ### Enkelt arbetsflöde Med Lantero Redact identifieras personuppgifter med hjälp av AI, så att tjänsten föreslår vad som ska maskas. Som handläggare behöver man då bara bekräfta det som har markerats i texten. Den pdf som genereras är en bild av dokumentet, så det finns inga möjligheter att återskapa den maskerade texten i dokumentet som lämnas ut. Tjänsten kan driftas av Lantero eller så kan vi leverera den i kundens infrastruktur. ### Utmaningar för kommuner och myndigheter När kommuner och myndigheter får in en begäran om att ta del av en allmän handling uppstår ofta betydande utmaningar – särskilt när dokumentet innehåller uppgifter som behöver maskeras enligt offentlighets- och sekretesslagen. En central svårighet är tidsåtgången: varje begäran kräver manuell genomgång och bedömning av vilka uppgifter som omfattas av sekretess, vilket är resurskrävande, särskilt vid större dokumentmängder eller korta tidsfrister. Samtidigt är risken för felmaskning stor. Om sekretessbelagda personuppgifter, känslig information eller skyddade verksamhetsuppgifter av misstag lämnas ut, kan det leda till allvarliga integritetsintrång eller röjande av skyddsvärda intressen. Å andra sidan kan övermaskning medföra att handlingen inte uppfyller kravet på insyn, vilket i sig kan strida mot offentlighetsprincipen. ### Juridiska gränsdragningar Ytterligare en utmaning är de juridiska gränsdragningarna. Sekretessbestämmelserna är komplexa och kräver god kännedom om lagstiftning, praxis och proportionalitetsbedömningar. Detta innebär att rättssäker hantering ofta kräver juridisk expertis. Slutligen utgör mängden manuellt arbete en risk för förseningar, vilket kan leda till kritik från allmänhet eller media. Att balansera öppenhet, skydd av individens rättigheter och rättssäkerhet är därför en återkommande och växande utmaning. ### Kontakta oss för en demo Ta gärna kontakt med oss om ni vill ha en demo av lösningen. Eller om ni har frågor kring databehandling, lagring eller leveranstider.

Föreningsbidrag är en typ av stöd där kriminella har hittat många sätt att missbruka systemen. Det har visat sig vara ett effektivt område för systematiserat begära ut stöd på felaktiga grunder. Föreningsbidragen har på så vis blivit en kostsam del av det pågående välfärdsfusket. ### Kontroller och uppföljning Felaktiga föreningsbidrag innebär en direkt dränering av resurser från det offentliga, så det har därför blivit en central del i arbetet mot välfärdsbrott att kontrollera och följa upp de bidrag som betalas ut. Rent praktiskt bör man som kommun inledningsvis: - Se över vilka kontrollresurser som finns tillgängliga i förvaltningen - Fundera över hur resurserna fördelas mellan kontroller vid ansökan respektive uppföljning och efterkontroll, exempelvis om huruvida tidigare angivna uppgifter fortfarande gäller - Sätta ramarna så att kontroller sker utifrån riskmönster eller när beloppen passerar en viss nivå. Enkelhet och tydlighet är här viktiga ledstjärnor ### Myndighetssamverkan När det gäller kontrollerna av föreningsbidrag så är det också viktigt med samverkan med andra myndigheter, inte minst Skatteverket. Bra rutiner bygger på att man har etablerat de kontaktytor som behövs, så att tjänstemännen i det dagliga arbetet kan luta sig mot redan fungerande relationer. I sammanhanget kan vi också nämna att samverkansformerna mellan kommuner och myndigheter utvecklas en hel del nu, så det finns mycket erfarenhet att ta del av. Regeringen har också presenterat förslag på ny lagstiftning, där man framöver vill stärka möjligheterna att dela information om individer mellan olika myndigheter. ### Ökande betydelse av samverkan Även om inte just dessa regler är på plats än så kan vi räkna med att betydelsen av effektiv samverkan kommer att öka. Inte minst för att andra initiativ redan har tagits för bättre samordning, exempelvis i den nya Utbetalningsmyndigheten. Den ökande betydelsen av samverkan aktualiseras också av att kommunerna blir effektivare i sitt brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete, så att det finns successivt fler goda exempel att följa. Hör gärna av er om ni har exempel på bra samverkan eller vet individer som har gjort ett särskilt starkt jobb. Vi sprider gärna goda exempel och lyfter fram hjältarna i arbetet mot välfärdskriminaliteten.

Välfärdsfusk är ett enormt problem bland svenska kommuner och det finns en uppsjö av stöd och bidrag som missbrukas. Utgångspunkten i systemen har länge varit att man kan lita på folk och att medvetet fusk är ovanligt. ### Utbrett missbruk Vid det här laget har verkligheten kommit ikapp och idag har vi ett utbrett och systematiskt missbruk av välfärdssystemen som finns högt på den politiska agendan. Det finns mycket man som kommun kan göra för att minska missbruket. Självklara delar är olika typer av kontroller vid ansökningar eller utbetalningar, utbyte av information mellan myndigheter, uppföljningar, med mera. Men det är aktiviteter som kommer att behöva göras selektivt då det kräver mycket resurser. Det ligger alltså i sakens natur att det aldrig kommer att bli heltäckande. ### Komplement till kontroller Ett värdefullt komplement är då att styra kontroller utifrån tips från allmänheten. En tipskanal ger möjligheter att ta del av observationer kring potentiella överträdelser eller direkt välfärdsfusk. Det finns ofta ett starkt stöd för sådana möjligheter om man bara öppnar upp för och välkomnar detta engagemang från medborgarna. ### Legala invändningar Den omedelbara invändningen från legalt håll brukar gälla det faktum att brott ska anmälas till polisen och inte till en kommun. Det blir därför viktigt att klargöra syftet med kanalen och informera om vad som ska eller inte ska rapporteras i kanalen. ### Tydligt syfte Syftet med kanalen är att kommunen ska få ett bättre underlag genom observationer från medborgare, så att bedömningar och beslut görs utifrån ett korrekt underlag, eller så att man får indikationer på att det kan vara motiverat att kontakta en annan myndighet och dela information om en viss bidragstagare. Det finns alltid en risk att fel typ av information lämnas i en tipskanal. Därför är det viktigt att också ha en tydlig rutin för hur informationen ska behandlas och när den behöver raderas för att man saknar legal grund för behandlingen. ### Rutiner för hantering I korthet finns det en rad legala aspekter att ta hänsyn till, men det är mest en fråga om tydliga arbetsrutiner och klar information till alla användare. Om ni gör andra bedömningar eller har erfarenheter på området som ni vill diskutera så får ni gärna höra av er. Området förändras ständigt och vi försöker hålla oss ajour med utvecklingen. När det gäller det övergripande arbetet mot välfärdsbrottslighet så samlar vi relevant material i vår tjänst FraudFinder. Tveka heller inte att höra av er om det materialet skulle vara intressant för er.

Lantero anordnar ett webinarium tillsammans med Enköpings kommun om rollen samordnare för arbetet mot välfärdsbrott. Datum: tisdagen den 17 juni kl 15.00-15.45 CEST Plats: Online Tema: Rollen som samordnare för kommuners arbete mot välfärdsbrott Anmäl dig här! Under webinariet kommer vi att diskutera vad som krävs för rollen, vad som kan göra en person framgångsrik i arbetet och vad det praktiskt kan innebära. Emelie Boman är Trygghetsstrateg och välfärdsbrottssamordnare på Enköpings kommun. Hon kommer att dela med sig av sina erfarenheter och perspektiv för att ge inblick i hur arbetet kan se ut rent praktiskt. Det finns mycket som skiljer arbetet åt mellan olika kommuner, men samtidigt är det mycket som är gemensamt. Det finns därför mycket att vinna på att titta på hur andra kommuner har arbetat och vilka metoder som visat sig vara framgångsrika. Vi hoppas att du är intresserad av att delta!

Utbetalningsmyndigheten har tagit fram rapporten "Samkörning av data identifierar felaktiga anställningsstöd". Ett antal lämpliga områden för förstärkta kontroller identifieras och blir grunden för utvecklat samarbete mellan Utbetalningsmyndigheten och Arbetsförmedlingen när det gäller att komma tillrätta med missbruk av anställningsstödsystemen nystartsjobb och lönebidrag. ### Vad är lönebidrag respektive nystartsjobb? I korthet riktar sig lönebidrag till personer med funktionsnedsättning och stödet uppgick under 2024 till drygt 10 miljarder kronor fördelat på omkring 75 000 individer. Nystartsjobbet riktar sig istället till arbetsgivare för att få dem att anställa individer utan fast anknytning till arbetslivet. Programmet är ungefär en tredjedel så stort som lönebidragsprogrammet. ### Samkörning av data är nyckeln Som rapportens rubrik antyder är samkörning av data nyckeln till att hitta fusket med anställningsstöd. Man beskriver samverkansmöjligheterna och utgår från några av de konstaterade orsakerna till felaktiga utbetalningar. Exempel på såna orsaker är: - Att arbetsgivare inte skickar in de begärda underlagen vid kontrollutredningen. Det ligger nära tillhands att fråga sig varför utbetalningar sker när underlag saknas. - Att underlag är oriktiga. - Skenanställningar, där ansökan alltså bygger på en anställning som inte existerar. - Påtryckningar på tjänstemän inom arbetsförmedlingen, vilket förutom de ekonomiska kostnaderna har personliga kostnader för tjänstemännen. Det väcker också frågor om vilken typ av påtryckningar som krävs och i vilken mån eventuella personliga kopplingar i grunden borde diskvalificera vissa tjänstemän från sina roller. - Att det saknas korrekta medicinska underlag, vilket återigen väcker frågan om varför stöd betalas ut när man inte har belagt de underliggande behoven. ### Låg upptäckandegrad Rapporten bedömer att vart fjärde felaktigt nystartsjobb upptäcks. Vad gäller lönebidragen är bedömningen ännu mörkare, med få som upptäcks trots ett förmodat utbrett fusk. ### Exempel på samkörning Ett exempel på en konkret kontroll som Utbetalningsmyndigheten och Arbetsförmedlingen har infört är att kontrollera arbetsinkomster i kombination med lönebidrag eller inför ett nystartsjobb. Man har hittat betydande fusk och stora felaktiga utbetalningar den vägen. Det är inte utan att man frågar sig varför en sån kontroll inte alltid har varit självklar i anslutning till ansökningar om lönebidrag eller nystartsjobb. Det positiva är förstås att initiativet och rapporten är delar av ett mönster där det offentliga faktiskt samlar in kunskap och vidtar konkreta åtgärder. ### Kontakta oss Tveka inte att höra av er om ni är intresserade av att ta en vidare diskussion med oss på Lantero. Eller om ni har förslag på andra relaterade ämnen vi borde diskutera på vår blogg eller i sociala medier.

Kommentar utifrån beslut från Kammarrätten i Stockholm Mål nr 1188-23 Lantero har fått frågan från kunder hur man skall hantera situationer där enskilda begär ut information från visselblåsarsystemet som specifikt berör en specifik person. Dilemmat som ibland uppstår är att genom att bekräfta eller dementera att det finns ärenden kring denna person riskeras visselblåsares eller utpekades identitet att röjas. I Kammarrätten i Stockholms avgörande i mål 1188-23 berörs denna fråga. I det aktuella fallet hade en individ begärt att ta del av alla inkomna ärenden under en kort tidsperiod som innehöll ett speciellt ord. Detta ord i kombination med annan tillgänglig information ifrån öppna källor kunde enligt myndigheten användas för att ringa in och identifiera visselblåsare och därför hade begäran nekats. Beslutet överklagades till Kammarrätten. ## Aktuellt lagrum Enligt 30 kap. 4 b offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) omfattas visselblåsningar av sekretess. En visselblåsares identitet får ej röjas, direkt eller indirekt, och en prövning om risk för skada eller men om uppgiften röjs behöver inte göras. ## Indirekt röjande Risken att indirekt röja visselblåsarens identitet är central i frågeställningen. I det aktuella fallet handlar det om vetskapen om att visselblåsningsinformation innehållande ett visst ämne finns eller inte finns, kombinerat med information från andra öppna källor. Domstolen konstaterade att myndigheten gjort rätt i att 1) neka begäran, och 2) inte bekräfta eller dementera att uppgiften fanns eftersom det förelåg en risk att visselblåsares identitet indirekt skulle röjas. ## Det generella fallet Från rättsfallet kan ledning ges för det mer generella fallet där en förfrågan görs om information från visselblåsarsystemen som innehåller information om en viss person. I det fall att visselblåsares identitet kan röjas, direkt eller indirekt, genom att bekräfta att det finns eller inte finns rapporter som stämmer in på begäran skall den inte medges och någon bekräftelse eller dementi kring om begäran stämmer in på befintlig information skall ej heller ges. Joakim Karlén

Kommuner lägger stora resurser på olika typer av stöd till individer. Denna typ av ekonomiskt bistånd har blivit föremål för utbrett missbruk, där bidragstagare får pengar på felaktiga grunder eller större belopp än man har rätt till. I arbetet mot välfärdskriminalitet är det viktigt att etablera rutiner för hur man kontrollerar bidragstagare och följer upp ekonomiskt bistånd. I korthet kan man konstatera att det med små medel och enkla principer går att fånga upp mycket missbruk och i förlängningen spara betydande pengar åt det offentliga. ### Tillgängliga resurser Olika kommuner har olika förutsättningar att kontroller och följa upp, så det är viktigt att man tidigt tittar på vilka resurser som faktiskt finns tillgängliga så att dessa kan allokeras på ett medvetet och effektivt sätt. Den mest uppenbara kontrollinstansen är ansökan om bidrag. Här är möjligheterna som störst att fånga upp missbruk genom effektiva rutiner och kontroller. Det kommer ofta inte vara möjligt att kontroller alla ansökningar lika noggrant, så fokus bör ligga på ansökningar som följer ett mönster där riskerna är extra stora, och ansökningar som gäller större belopp. ### Uppföljning av utbetalningar I många fall löper bidragsutbetalningar under längre perioder och då behöver det finnas rutiner för när uppföljningar ska göras, så att angivna uppgifter fortfarande gäller och att bidragstagaren fortsatt är berättigad till stödet. Det här är ett område där instruktionerna ofta har visat sig vara otillräckliga och där det finns stora möjligheter till förbättringar. En stor svaghet i välfärdssystemen har historiskt varit samverkan mellan olika instanser, så att man har missat att se mönster som borde varit tydliga. Genom att etablera kontakter mellan kommunen och socialtjänsten – eller mellan olika delar av kommunen – kan man ofta få mer av en helhetsbild av bidragstagarnas behov och situation. Det finns gott om referensmaterial på det här området. SKR har kartlagt felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd, vilket är ett utmärkt material för kompetenshöjning inom förvaltningen. Brå uppmärksammar betydelsen av intyget som nyckel vid missbruk av välfärdssystemen i rapporten Intyget som dörröppnare till välfärdssystemen. I Lanteros verktyg FraudFinder finns också bra vägledningar, checklistor och exempel för att kunna etablera fungerande rutiner för uppföljning och kontroll. Kontakta gärna oss om ni vill veta mer, om ni vill lyfta aspekter som vi har missat eller om ni skulle vara intresserade av en demo av våra verktyg.