Att bygga motståndskraft mot välfärdsbrott – erfarenheter från Nacka och Eskilstuna

När Lantero deltog vid Mötesplats Offentliga Affärer hölls ett seminarium om hur kommuner kan arbeta mer strukturerat mot välfärdsbrottslighet.
Petter Tiger från Lantero ledde samtalet med Emrah Ercin, säkerhetsstrateg i Nacka kommun, och Lena Törneskär, kommunstrateg mot välfärdsbrott i Eskilstuna kommun.

Från politiskt uppdrag till kartläggning

I Nacka började arbetet med ett politiskt initiativ. Kommunledningen ville förstå hur utbrett problemet med välfärdsbrottslighet faktiskt var. Emrah Ercin berättar att det första steget blev att genomföra en systematisk kartläggning.

För att skapa en bild av nuläget intervjuades kommunens direktörer om hur de såg på riskerna i sina respektive verksamheter. Parallellt granskades reglementen, inköpspolicyer och andra styrande dokument för att identifiera svagheter och förbättringsområden.

Resultatet visade att riskerna inte bara handlar om enstaka händelser, utan om strukturer. Framför allt inom ekonomi, upphandling och avtalsuppföljning fanns utrymme att stärka processerna.
– Vi såg att det behövdes ett mer proaktivt och sammanhållet arbetssätt – inte en massa stuprör, säger Emrah.

Kartläggningen blev också ett verktyg för att väcka frågan internt. Genom temadagar och utbildningar fick både chefer och medarbetare en gemensam förståelse för vad välfärdsbrottslighet innebär och varför den angår alla.

Kunskap, engagemang och kultur

Att öka medvetenheten är ett återkommande tema. I Nacka har seminarier och utbildningar gett tydliga effekter – personalen är mer uppmärksam på avvikelser och vågar lyfta frågor.

Lena Törneskär i Eskilstuna håller med, men betonar vikten av att arbeta i flera lager:
– Det räcker inte att utbilda ledningen och tro att kunskapen sipprar ner. Jag behöver som strateg jobba nära förvaltningarna, lyssna på deras behov och anpassa insatserna.

Hon beskriver hur hon tagit fram en intern film om systematiskt brottslighet för alla medarbetare, men också bjuder in sig själv till förvaltningar för att driva arbetet mer hands-on.
– Man måste ner i verksamheten. Det finns ingen ’one size fits all’, säger hon.

På frågan om vad som ger störst effekt svarar Lena med ett leende:
Utbildning är bra – men skandaler är bättre. När konkreta fall uppmärksammas tvingas verksamheten agera.

Riskerna i vardagen – från inköp till fakturor

En central del av samtalet handlar om de praktiska riskerna i kommunernas vardag.
Emrah pekar på upphandlingar och inköp.

– bland tecknas avtal med leverantörer utan att kommunen verkligen vet vem man handlar med. Bakgrundskontroller görs sällan tillräckligt noggrant, och avtalsuppföljningen är ofta bristfällig.

Även attestflöden kan vara en svag punkt.
– Det går ibland för snabbt. Chefer får många fakturor och hinner inte granska ordentligt om innehållet stämmer mot avtalet, säger Emrah.

Lena fyller i med ett konkret exempel:
– Det händer att medarbetare går på känsla och handlar utanför avtal. Jag minns en diskmaskin som köptes direkt i butik – leverantören visade sig ha företrädare dömda för bokföringsbrott. Det visar hur små vardagsbeslut kan bli stora risker.

Samverkan som nyckel – Eskilstunas modell

I Eskilstuna har arbetet utvecklats mot en mer samverkande modell. Lena beskriver hur kommunen samarbetar med polisen och Center mot arbetslivskriminalitet i myndighetsgemensamma insatser.
– Vi vill motverka osund konkurrens. När företag fuskar med skatter och arbetsvillkor skadas både arbetstagare och seriösa företagare.

Kommunen använder flera konkreta verktyg: man begär ut uppgifter från Allmänna reklamationsnämnden, kontrollerar folkbokföring på industrifastigheter och följer upp föreningsbidrag.
Resultaten är tydliga – i över 25 samverkansinsatser har varje granskad verksamhet fått någon form av anmärkning.

Lena arbetar även nära verksamheterna i praktiken. Hon sitter ofta ute på förvaltningar och hjälper till i konkreta ärenden – från föreningsbidrag till tillståndsfrågor.
– Jag ska egentligen jobba strategiskt, men jag är hellre operativ. Det är där man ser effekten.

Ledning, mandat och uthållighet

Både Emrah och Lena återkommer till ledningens betydelse. I Nacka har politiska beslut gett arbetet legitimitet och kontinuitet – det finns ingen sluttid.
– Kartläggningen gav oss mandat. Alla är med på tåget, säger Emrah.

I Eskilstuna har Lena själv initierat en ny punkt i kommunstyrelsens internkontrollplan, som handlar om att följa upp hur förvaltningarna hanterar sina risker.
– Det är viktigt att bygga in frågan i styrningen, annars blir det bara tillfälliga satsningar.

Råd till mindre kommuner

Hur gör man om man inte har samma resurser?
Lena menar att politiskt stöd är första steget.

– Visa hur frågan ser ut lokalt, ta fram konkreta exempel och förklara varför det angår alla. Få politiken med dig.

Hon rekommenderar också att kommuner krokar arm med grannkommuner och med lokalpolisen.
– En liten kommun kan inte göra allt själv, men tillsammans finns kraft.

Emrah håller med och tillägger:
– Börja enkelt. Gör en nulägesanalys, identifiera riskerna, och bygg en process för att följa upp och förbättra.

”Välfärdsbrott är våra gemensamma pengar”

Avslutningsvis påminner båda om varför arbetet är viktigt.
Lena berättar om ett ärende där en person använt dubbla identiteter och fått bidrag i två kommuner – även för en bror som inte existerade.
– Välfärdsbrott är en upptäcktsbrottslighet. Utan kompetens och uthållighet hittar vi dem inte.

Emrah sammanfattar:
– Det handlar om våra gemensamma pengar och om demokratin. Alla i kommunen har ett ansvar.