Blogg

Europa är fortsatt den minst korruptionsdrabbade regionen i världen enligt Transparency Internationals senaste rapport. Rapporten mäter bara upplevd korruption i offentlig sektor och inte den faktiska underliggande korruptionen, men bör ändå kunna ses som en rimlig uppskattning av läget i världen. Vidare tas siffrorna fram årligen enligt samma modell, vilket gör att den allmänna utvecklingen kan följas ganska väl. Nya Zealand och Danmark ligger i topp, medan Sverige, Finland, Schweiz och Singapore delar tredjeplatsen. Norden ligger generellt bra till i mätningen, även om denna blogg tidigare har pekat på en delvis uppblåst självbild i Sverige. Dessutom har Norden samhällen med stor offentlig sektor, vilket i sig tenderar att öka korruptionsriskerna.  Sett över några år har utvecklingen gått åt fel håll i bland annat Ungern, Polen och Malta, medan Italien, Estland och Grekland sticker ut som positiva exempel i Europa.  

I slutet av året kommer det nya EU direktivet om visselblåsning. Bl.a. kommer det ställa krav på alla företag med minst 50 anställda att ha en visselblåsarkanal som uppfyller vissa kriterier, t.ex. kopplat till anonymitet, former för mottagning och oberoende hantering av ärenden. Det kommer innebära en utmaning då många bolag saknar interna resurser för en oberoende utredning och för att upprätta nödvändiga tekniska lösningar. Det Reims & Co nu kan erbjuda är ett smidigt sätt, även för mindre företag, att få en visselblåsarkanal som lever upp till de nya reglerna.  Kännedomen om det nya direktivet är fortfarande lågt. Reims & Co inleder nu en serie webinars på temat. Om du är intresserad kan du anmäla dig här första webinariet är 11 februari (obs webinaret hålls på finska).

Riksenheten mot korruption åtalar 12 personer inom Region Östergötland för tagande av muta. (artikel) Det handlar om föremål som mobiltelefoner, surfplattor, tv-spelskonsoller och presentkort till ett sammanlagt värde om strax över 20 000 kronor. Företaget som ligger bakom de misstänkta mutorna, Labcenter, stod senast i höstas i centrum i en liknande situation med Sjöfartsverket.  Att mutsituationer ofta dyker upp i mötet mellan privat och offentlig sektor är ett välkänt mönster. Vanligt är också den grad av aningslöshet som tycks prägla de inblandade personerna. Sannolikt har de relativt låga summorna spelat in och skapat en känsla av att ”det ändå är ok”. Det är också möjligt att den svenska självbilden om att vi i vår kultur inte ägnar oss åt korruption, i sig kan vara en faktor som gör svenskar extra aningslösa och benägna att rationalisera sitt beteende.  Som organisation kan man hjälpa sina medarbetare att bli mer medvetna genom att aktivt diskutera frågan i olika sammanhang. En bra tumregel för att avgöra vad som är ok är Lanteros 3 L: Är det Lagligt? Är det Lämpligt? Vill jag Läsa om det här i tidningen? 

På Internationella antikorruptionsdagen, den 9 december, anordnade Transparency International och Institutet mot Mutor ett seminarium. Seminariet tog upp antikorruption som en del av hållbarhetsarbetet inom organisationer samt Agenda 2020 och fäste speciellt avseende vid hur principerna kan omsättas i praktisk handling.  Som en separat del diskuterades också nationella handlingsplaner och risken att högt ställda ambitioner stannar vid högtidliga ord.  Deltog i seminariet gjorde - Ulrik Åshuvud, Tranparency International Sverige - Hayaat Ibrahim, IMM - Parul Sharma, människorättsjurist - Tomas Kåberger, professor vid Chalmers - Cecilia Berglin, SKR - Daniel Bruce, Transparency International UK Seminariet finns att se i sin helhet här. 

Advokatfirman Trinity Chambers på Guernsey har fått en bot på £10 000 för att ha skickat känslig information per mejl. (Artikel) Dataskyddskommissionär Emma Martins kommenterar boten med att den syftar till att peka på allvaret och betydelsen av att inte hantera persondata på ett lämpligt sätt. Hon pekar också på "bristande intresse" för frågan. från byråns data controller.  Rimligen är förtroendeskadan för Trinity Chambers avsevärt större än boten, då en advokatbyrå förväntas veta bättre än att hantera kundinformation så.  Lantero har sedan länge drivit på för säkrare informationshantering och erbjuder bland annat sina kunder tjänsten Rekommenderat e-brev, där mottagaren måste legitimera sig med BankID för att komma åt den information och de bilagor som skickas. 

Nordic Business Ethics Network och Institutet Mot Mutor (IMM) höll ett seminarium om korruption och hur individer tenderar att rationalisera sina beteenden.  Bland de frågor som adresserades var:  Varför ägnar vi oss åt oetiskt beteende?  Varför agerar vi inte när vi upptäcker sådant beteende?  Vad kan vi göra åt det?  Det är nedslående att se hur andelen som säger att de avstår från att agera när de möter oetiskt beteende har ökat sedan förra året. Det visar tydligt att temat är mer aktuellt än någonsin. Viktiga slutsatser från webinariet:  Det är en vanlig missuppfattning att bedrägeri och korruption inte har några offer. Vi måste se den större bilden, att bedrägeri och andra övertramp förstör förtroende och i längden får allvarliga konsekvenser för företag och samhälle.  Men vi kan inte bara förlita oss på att individer ska vara starka nog att uppmärksamma problemen. Ofta är lojaliteten med kollegor och arbetsgemenskapen starkare än viljan att agera ärligt och rakryggat. I många fall upplever man inte ens övertramp som oetiska när man upplever att man agerar i enlighet med andan i gruppen.  Så, vad kan vi göra? Skapa relevanta forum och hålla igång diskussionerna om de här frågorna. Normalisera temat. Och framför allt, leva som man lär. Det är ledningen som tydliggör vad som är accepterat beteende.  Om anställda gör övertramp så är det i många fall ett utslag av att defakto-kulturen tillåter beteendet. Även om det finns riktlinjer som säger någonting annat.  Vidare läsning på temat: Nordic business ethics10 förklaringsmodeller bakom mutor  

Anders Kompass fick mycket uppmärksamhet när han som högt uppsatt tjänsteman inom FN tog strid med den egna organisationen för att komma tillrätta med systematiska sexuella övergrepp i Centralafrikanska republiken.  Kompass lämnade FN 2016 och gjorde klart vad han ansåg skulle behöva hända för att komma åt problemen. I en artikel beskriver han en känsla av déjà vu när en färsk rapport visar på att snarlika problem ändå fortgår. Fallet är typiskt såtillvida att problemet i huvudsak handlar om viljan att åtgärda missförhållanden. Kända problem sopas ofta under mattan om de blir obekväma. Lösningen som Kompass pekar på är att bygga robusta strukturer, med tillräckliga resurser, ett tydligt oberoende och långtgående mandat.   Precis som vid etableringen av visselblåsarsystem är rapporteringskanalen bara en liten del av ett större pussel, där målet mest handlar om att bygga sunda kulturer. 

2017 avslöjade Kalla fakta omfattande missförhållanden inom Statens fastighetsverk. Nu pågår rättegången där sex personer, bland annat en tidigare fastighetschef på verket, misstänks för mutbrott. (Artikel)  Fallet är ett tydligt exempel på bristande kontroll inom offentlig verksamhet och senfärdighet när det gäller att agera på missförhållanden.  Den tidigare anställde Richard Lindvall påtalade under flera år de missförhållanden han såg till generaldirektören innan han valde att gå externt med sina misstankar. Som visselblåsare i fallet är han nu huvudvittne i rättegången. (Artikel) Fallet kan ses som ett exempel på enskilda individer som varit särskilt förslagna, eller som ett förutsägbart resultat av en naiv myndighetskultur, slapp tillsyn och otillräckliga verktyg för kontrollinstanserna.  Som så ofta har mutsituationer uppstått i en kultur där offentliga verksamheter möter den privata sektorn. Det som börjar i liten skala växer successivt och kontrollen tycks vara mindre i offentlig verksamhet, där det saknas ägare av kött och blod.  Richard Lindvall beskriver den frustration han har mött hos tjänstemän inom Riksrevisionen över deras otillräckliga verktyg. Med kommande lagkrav på visselblåsarsystem kompletteras verktygslådan, men det återstår att se om det kommer att innebära någon avgörande förändring.  

Sommaren 2021 väntas den nya ISO-standarden för visselblåsarsystem vara klar. Från svensk sida sköts arbetet av en kommitté inom SIS, där bland annat Lantero är engagerade.  Standarden är frivillig och ska vara en vägledning för organisationer för att skapa robusta och välfungerande visselblåsarsystem.  Utgångspunkten är att förutsättningarna för olika organisationer skiljer sig mycket åt, men att det finns många generella frågeställningar som kan mötas genom ett strukturerat arbete kring vilka principer som ska gälla.  Medan det kan vara svårt att ställa upp allmängiltiga regler för hur rapportering eller handläggning ska läggas upp, så kan man peka på vilka frågor som behöver diskuteras, hur man kan resonera kring riskområden eller möjliga konfliktområden givet bransch, storlek eller organisationstyp. En vidare utmaning är förstås att standarden ska fungera internationellt, trots att mognadsgraden på området skiljer sig mycket och att organisationer kan fungera ganska olika i olika länder.

GDPR ställer höga krav på lagringen av personuppgifter. Det görs olika tolkningar av hur datalagring får ske inom ramen för GDPR, inte minst kopplat till datalagring eller molntjänster genom amerikanska företag.  Amerikanska Cloud Act ger amerikanska myndigheter möjligheter att komma åt företags data på ett sätt som inte är förenligt med GDPR. Alla amerikanska företag lyder under Cloud Act, oavsett var datan lagras. Tidigare har många europeiska företag lutat sig mot en överenskommelse mellan EU och USA som heter Privacy Shield för att möjliggöra användandet av amerikanska molntjänster. Under sommaren underkändes dock Privacy Shield av EU-domstolen.   Lantero har från början jobbat med en svensk systemlösning och använder en svensk underleverantör för sin datalagring.