Regelefterlevnad – Digitala verktyg och personligt stöd

Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner arrangerade tillsammans med Lantero en temadag om välfärdsbrottslighet den 14 januari. Talare från ett antal olika kommuner och myndigheter delade med sig av sina erfarenheter. I ett avsnitt berättade Sara Persson och Anna Lundström, experter på brottsförebyggande arbete på Ekobrottsmyndigheten, hur kriminella aktörer använder företag för att tömma välfärden på pengar, vilket är en av de mest akuta utmaningarna för det svenska samhället idag. Beräkningar visar att så mycket som mellan 100 och 150 miljarder kronor läcker ut från vårt välfärdssystem varje år. Detta motsvarar betydande resurser som kunde ha gått till skola, sjukvård och äldreomsorg. ### Företag ett allt vanligare verktyg för kriminella I seminariet uppmärksammades att 80 procent av högriskaktörerna inom den organiserade brottsligheten i Europa använder företag i sina brottsupplägg. Väldigt ofta finns det också systematisk penningtvätt och korruption som delar av uppläggen i verksamheterna. Anna Lundström och Sara Persson visade hur vinsterna från oredovisade löneinkomster och felaktiga utbetalningar i absoluta tal överskuggade verksamheter som mer traditionellt förknippas med den organiserade brottsligheten, som bedrägerier och narkotikahandel. ### Varför används företag? Genom att använda företag i de kriminella uppläggen skapas en legal fasad mot både staten, välfärdssamhället, kreditgivare, leverantörer, investerare och allmänheten. Det blir ett sätt att distansera sig från brott och i många fall undvika att bli dömda eller att stå med individuella betalningsansvar. Sammanfattningsvis skapar det helt nya arenor att agera på. Under seminariet redogjordes för hur man rent praktiskt jobbar med historikbolag och bolagsförmedlare för att kunna ta sig friheter och verka i näringslivet. Ofta använder man målvakter och hittar kreativa sätt att tvätta pengar genom att exportera bilar, tvätta pengar via skentransaktioner eller sätta bolag i konkurs. ### Vad kan indikera ett oseriöst företag? När man ska identifiera riskindikatorer så är det bra att undersöka om samma personer som företräder bolaget också byggt bolaget. Byte av verksamhetsinriktning, styrelse och adress simultant är ofta en indikation på att något är fel, liksom en avvikande förändring av bolagets omsättning. Som representant för det offentliga är det ofta en bra idé att undersöka vilka som är företrädare för ett bolag och om det verkar rimligt utifrån den verksamhet som bedrivs. Andra bolagsengagemang bör undersökas och hur dessa skötts. Är de formella företrädarna de som också är de verkliga företrädarna? Det är på det hela taget ett hantverk, där man kan ha betydande hjälp av exempelvis Ekobrottsmyndigheten. ### Exempel på områden för kommuner att agera Som kommun bör man ha särskild koll på bidrag till individer, tillstånds- och tillsynsverksamhet, upphandlingar, mark och lokaler, bidrag till föreningar och fakturahantering. För att upptäcka vad som döljer sig bakom de fina fasaderna behövs ofta en fördjupad kontroll, där man bland annat tittar på F-skatt, moms och arbetsgivaravgifter. Genom att ha ett riskbaserat arbetssätt och förankring inom hela organisationen så blir det möjligt att tillämpa sådan kontroll utan att fastna i omöjlig administration. Särskilda guldgruvor för de kriminella är HVB-hem och andra typer av stödboenden. Vidare finns det ofta upplägg som bygger på utnyttjande av utländsk arbetskraft och mer direkta välfärdsbrott. Under seminariet poängterades betydelsen av att arbeta med rimlighetsbedömningar. ### Strukturer och metoder Genom att ha klara roller och etablera samverkan kan mycket vinnas i arbetet mot den organiserade brottsligheten. Upphandlingar och avtal innehåller sina utmaningar när de etableras, sedan kan det vara helt andra roller som följer upp avtalen eller utför olika typer av kontroller eller utredningar. ### Möjligheter till stöd Sara Persson och Anna Lundström visade på att det finns mycket erfarenhet att ta del av och stöd man som kommun kan få. I det förebyggande arbetet rekommenderades bland annat: https://www.ekobrottsmyndigheten.se/forebygg-arbetslivskriminalitet/ https://www.ekobrottsmyndigheten.se/checklista-undvik-oseriosa-aktorer/ https://www.ekobrottsmyndigheten.se/wp-content/uploads/2022/11/informationsfolder-malvakter.pdf

Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner arrangerade tillsammans med Lantero en temadag om välfärdsbrottslighet den 14 januari. Talare från ett antal olika kommuner och myndigheter delade med sig av sina erfarenheter. Catharina Lindstedt från Göteborgs stad berättade om otillåten påverkan och infiltration, vilket är ett stort och växande problem som hon under många år har forskat om och arbetet med. Enligt Catharina Lindstedt är temat en grundbult i kommuners arbete mot välfärdsbrottslighet och för att arbetet ska kunna ske på ett effektivt sätt är ett första steg en ökad medvetenhet om problematiken och hur den rent praktiskt kan arta sig inom kommuner. Genom att förstå hur de kriminella organisationerna fungerar och arbetar blir det möjligt att se mönster och etablera kontroller för att förebygga kända risker. ### Konsekvenserna av välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan Välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan innebär inte bara ekonomiska förluster utan också allvarliga hot mot demokratin och förtroendet för samhällsinstitutioner. Infiltration gör det möjligt för organiserad brottslighet att styra resurser till egna intressen, vilket underminerar tilliten till att våra gemensamma medel används på ett ansvarsfullt sätt. Medvetenheten om problemen har ökat kraftigt de senaste åren och dessa frågor är numera väsentligt högre prioriterade än tidigare. ### Hur upptäcker vi infiltration och otillåten påverkan? Seminariet nämnde bl.a. tre arbetsområden som är viktiga för att stärka organisationen, företaget eller verksamheten mot otillåten påverkan, infiltration och tystnadskulturer. - Struktur och rutiner - säkerställ tydliga handlings- och åtgärdsplaner för hur ni ska åtgärda era briser - Kunskap och kompetens: säkerställa att organisationen har den kunskap de behöver. - Trygg organisation: Säkerställ att det finns nödvändigt stöd och tydlig kommunikation som skarpar trygghet hos medarbetare.
Utöver detta så belystes vikten av att arbeta med riskidentifiering. Vilka situationer och vilka tjänster kan vara särskilt utsatta? Hur förstärks dessa för att minimera riskerna? För detta arbete finns redan idag bra processtöd och mallar. ### Hur stoppar vi välfärdsbrottslighet genom att motverka infiltration? Infiltration, korruption, trakasserier och utpressning på olika sätt verktyg som driver välfärdsbrottsligheten. För att stoppa välfärdsbrotten måste vi få bukt med dessa. För att lyckas med det krävs en ökad förståelse för hur dessa verktyg fungerar och att kommuner blir bättre på att identifiera var riskerna är störst. Det krävs ett tydligt ställningstagande att arbetsgivaren stöder sina medarbetare och genomför konkreta aktiviteter som t.ex. bättre kontroller vid anställning till nyckelpositioner, utbildning, stödfunktioner, rutiner för anmälan etc. Kommuner bör utveckla särskilda strategier för att skydda anställda som kan utsättas för hot eller påtryckningar. Seminariet avslutades med en tydlig slutsats: kampen mot välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan kräver medvetenhet och samverkan. Genom att bygga robusta strukturer och implementera förebyggande åtgärder kan vi skydda våra gemensamma resurser från infiltration och organiserad brottslighet.

Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner arrangerade tillsammans med Lantero en temadag om välfärdsbrottslighet den 14 januari. Talare från ett antal olika kommuner och myndigheter delade med sig av sina erfarenheter. Albin Ring har under lång tid arbetat med livsmedelsfusk inom Stockholms stad. Han berättade vid seminariet om hur arbetet bedrivs inom kommunen och vilken roll livsmedelsfusket – med en omsättning på omkring 9 miljarder kronor årligen i Sverige – spelar inom den kriminella ekonomin. Livsmedelsfusk är en av de mest lönsamma formerna av välfärdsbrottslighet, med bruttovinster som troligen är dubbelt så stora som de från narkotikahandel. Detta gör det till en central fråga för kommunernas brottsförebyggande arbete. ### Omfattning Trots att olika skandaler återkommande har uppmärksammats i media så menar Albin Ring att omfattningen är långt större än vad man kan tro och att det är en bärande del av de kriminella gängens verksamhet och ekonomi. Därför finns också en förslagen inställning i organisationerna och man har blivit duktiga på att dölja sitt fusk. ### Varför är fusket så svårt att upptäcka? Det krävs stora resurser för att kontrollera fusket inom livsmedelssektorn, vilket gör att arbetet ofta blir reaktivt snarare än proaktivt. När sedan den som drabbas sällan vet om det så finns det inte något som initierar kontrollerna. Ovanpå detta tänker myndigheter ofta i stuprör, medan den som fuskar tenderar att tänka mer dynamiskt. När de kriminella ändå åker fast så ligger straffen på en nivå som inte är tillräckligt avskräckande. ### Hur ska fusket motverkas? Arbetet bör enligt Albin Ring bli mer proaktivt och riskbaserat. Om man letar efter förutsättningarna för fusk och letar där incitamenten för de kriminella finns, så blir det mer sannolikt att man också hittar fusket. Dessutom krävs en ökad samverkan både inom olika enheter och mellan myndigheter. Det skulle också behöva finnas sanktioner som är tillräckligt kraftfulla för att eliminera vinsterna med att fuska. ### Livsmedelsfuskets konsekvenser Livsmedelsfusk är inte självklart en del av det man normalt talar om som välfärdsbrottslighet, men det har allvarliga konsekvenser både för ekonomin och för folkhälsan. Falskmärkning, utspädning av produkter och fusk med bäst-före-datum undergräver förtroendet för livsmedelsindustrin och kan äventyra konsumenternas säkerhet. Eftersom de finansiella vinsterna föder kriminella organisationer så blir en finansieringskälla som livsmedelsfusket i någon mening ett hot mot samhällets stabilitet. Kommuner spelar en avgörande roll i att bekämpa livsmedelsfusk. Genom att arbeta med livsmedelsinspektörer, polismyndigheter och andra offentliga aktörer kan de identifiera och stoppa företag som bedriver denna typ av välfärdsbrottslighet. ### Exempel på fusk Under seminariet lyftes flera exempel fram för att illustrera hur fusket kan se ut och hur man på olika sätt kan utnyttja branschens bristfälliga transparens för att tjäna pengar. Som delaktig i framtagandet av den statliga utredningen mot fusk i livsmedelskedjan, delade Albin Ring med sig av många praktiska insikter och rekommendationer. Han betonade vikten av samarbete mellan olika aktörer och pekade på behovet av bättre resurser till kommunernas brottsförebyggande arbete för att bekämpa livsmedelsfusk.