Regelefterlevnad – Digitala verktyg och personligt stöd

Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner arrangerade tillsammans med Lantero en temadag om välfärdsbrottslighet den 14 januari. Talare från ett antal olika kommuner och myndigheter delade med sig av sina erfarenheter. Se presentationen från Ekobrottsmyndigheten här I ett avsnitt berättade Sara Persson och Anna Lundström, experter på brottsförebyggande arbete på Ekobrottsmyndigheten, hur kriminella aktörer använder företag för att tömma välfärden på pengar, vilket är en av de mest akuta utmaningarna för det svenska samhället idag. Beräkningar visar att så mycket som mellan 100 och 150 miljarder kronor läcker ut från vårt välfärdssystem varje år. Detta motsvarar betydande resurser som kunde ha gått till skola, sjukvård och äldreomsorg. ### Företag ett allt vanligare verktyg för kriminella I seminariet uppmärksammades att 80 procent av högriskaktörerna inom den organiserade brottsligheten i Europa använder företag i sina brottsupplägg. Väldigt ofta finns det också systematisk penningtvätt och korruption som delar av uppläggen i verksamheterna. Anna Lundström och Sara Persson visade hur vinsterna från oredovisade löneinkomster och felaktiga utbetalningar i absoluta tal överskuggade verksamheter som mer traditionellt förknippas med den organiserade brottsligheten, som bedrägerier och narkotikahandel. ### Varför används företag? Genom att använda företag i de kriminella uppläggen skapas en legal fasad mot både staten, välfärdssamhället, kreditgivare, leverantörer, investerare och allmänheten. Det blir ett sätt att distansera sig från brott och i många fall undvika att bli dömda eller att stå med individuella betalningsansvar. Sammanfattningsvis skapar det helt nya arenor att agera på. Under seminariet redogjordes för hur man rent praktiskt jobbar med historikbolag och bolagsförmedlare för att kunna ta sig friheter och verka i näringslivet. Ofta använder man målvakter och hittar kreativa sätt att tvätta pengar genom att exportera bilar, tvätta pengar via skentransaktioner eller sätta bolag i konkurs. ### Vad kan indikera ett oseriöst företag? När man ska identifiera riskindikatorer så är det bra att undersöka om samma personer som företräder bolaget också byggt bolaget. Byte av verksamhetsinriktning, styrelse och adress simultant är ofta en indikation på att något är fel, liksom en avvikande förändring av bolagets omsättning. Som representant för det offentliga är det ofta en bra idé att undersöka vilka som är företrädare för ett bolag och om det verkar rimligt utifrån den verksamhet som bedrivs. Andra bolagsengagemang bör undersökas och hur dessa skötts. Är de formella företrädarna de som också är de verkliga företrädarna? Det är på det hela taget ett hantverk, där man kan ha betydande hjälp av exempelvis Ekobrottsmyndigheten. ### Exempel på områden för kommuner att agera Som kommun bör man ha särskild koll på bidrag till individer, tillstånds- och tillsynsverksamhet, upphandlingar, mark och lokaler, bidrag till föreningar och fakturahantering. För att upptäcka vad som döljer sig bakom de fina fasaderna behövs ofta en fördjupad kontroll, där man bland annat tittar på F-skatt, moms och arbetsgivaravgifter. Genom att ha ett riskbaserat arbetssätt och förankring inom hela organisationen så blir det möjligt att tillämpa sådan kontroll utan att fastna i omöjlig administration. Särskilda guldgruvor för de kriminella är HVB-hem och andra typer av stödboenden. Vidare finns det ofta upplägg som bygger på utnyttjande av utländsk arbetskraft och mer direkta välfärdsbrott. Under seminariet poängterades betydelsen av att arbeta med rimlighetsbedömningar. ### Strukturer och metoder Genom att ha klara roller och etablera samverkan kan mycket vinnas i arbetet mot den organiserade brottsligheten. Upphandlingar och avtal innehåller sina utmaningar när de etableras, sedan kan det vara helt andra roller som följer upp avtalen eller utför olika typer av kontroller eller utredningar. ### Möjligheter till stöd Sara Persson och Anna Lundström visade på att det finns mycket erfarenhet att ta del av och stöd man som kommun kan få. I det förebyggande arbetet rekommenderades bland annat: https://www.ekobrottsmyndigheten.se/forebygg-arbetslivskriminalitet/ https://www.ekobrottsmyndigheten.se/checklista-undvik-oseriosa-aktorer/ https://www.ekobrottsmyndigheten.se/wp-content/uploads/2022/11/informationsfolder-malvakter.pdf Se presentationen här.

Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner arrangerade tillsammans med Lantero en temadag om välfärdsbrottslighet den 14 januari. Talare från ett antal olika kommuner och myndigheter delade med sig av sina erfarenheter. Se Caisa Siikavaaras presentation här. Caisa Siikavaara från Umeå kommun delade med sig av sina erfarenheter kring brottsförebyggande arbete och gav praktiska tips på hur arbetet kan göras effektivt. Bakgrunden är det framgångsrika arbete Umeå kommun har bedrivit på området sedan flera år tillbaka. ### Konsekvenserna av välfärdsbrottslighet Välfärdsbrottslighet innebär inte bara ekonomiska förluster utan också allvarliga konsekvenser för förtroendet för samhällsinstitutioner. När kriminella aktörer utnyttjar systemet undermineras tilliten till att våra gemensamma resurser hanteras korrekt. Detta påverkar såväl medborgare som seriösa aktörer inom näringslivet och skapar en ond cirkel där laglydiga aktörer får svårare att konkurrera. Här spelar det brottsförebyggande arbetet en avgörande roll för att motverka dessa konsekvenser. ### Hur upptäcker vi välfärdsbrottslighet? Seminariet belyste flera metoder för att upptäcka och motverka välfärdsbrottslighet. Ett exempel är aktivt arbete med riskkontroller. Genom att på djupet granska ett bolags företrädare och ekonomi kan varningssignaler identifieras och åtgärder vidtas. Andra lokala tecken som kan indikera ekonomisk brottslighet togs upp, som t.ex manipulerade alkoholtillstånd, årliga aktieägartillskott, personer med näringsförbud som för ett bolags talan, överfakturering av avtal med mera. ### Hur stoppar vi välfärdsbrottslighet? Fyra punkter betonades som nödvändiga för att få bukt med problemen. - Identifiering av verksamheter och roller av särskild betydelse i kommunen - Förstärkta skyddsåtgärder till de verksamheterna och rollerna - Identifiering av säkerhetsrisker i rekryteringsprocessen - Förtydligat uppdrag, Säkerhetsforum som bedömningsstöd. Oavsett metoder är det också centralt att göra rätt från början och att lära sig av problem som uppstår och att säkerställa att de inte sker igen. Seminariet avslutades med budskapet: Öka er egen kunskap om kriminell ekonomi, skapa goda relationer med myndigheter, kommuner i er närhet samt polis och region samt att säkerställs stöd från ledningen. Se presentationen här.

Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner arrangerade tillsammans med Lantero en temadag om välfärdsbrottslighet den 14 januari. Talare från ett antal olika kommuner och myndigheter delade med sig av sina erfarenheter. Se Catharina Lindstedts presentation här Catharina Lindstedt från Göteborgs stad berättade om otillåten påverkan och infiltration, vilket är ett stort och växande problem som hon under många år har forskat om och arbetet med. Enligt Catharina Lindstedt är temat en grundbult i kommuners arbete mot välfärdsbrottslighet och för att arbetet ska kunna ske på ett effektivt sätt är ett första steg en ökad medvetenhet om problematiken och hur den rent praktiskt kan arta sig inom kommuner. Genom att förstå hur de kriminella organisationerna fungerar och arbetar blir det möjligt att se mönster och etablera kontroller för att förebygga kända risker. ### Konsekvenserna av välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan Välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan innebär inte bara ekonomiska förluster utan också allvarliga hot mot demokratin och förtroendet för samhällsinstitutioner. Infiltration gör det möjligt för organiserad brottslighet att styra resurser till egna intressen, vilket underminerar tilliten till att våra gemensamma medel används på ett ansvarsfullt sätt. Medvetenheten om problemen har ökat kraftigt de senaste åren och dessa frågor är numera väsentligt högre prioriterade än tidigare. ### Hur upptäcker vi infiltration och otillåten påverkan? Seminariet nämnde bl.a. tre arbetsområden som är viktiga för att stärka organisationen, företaget eller verksamheten mot otillåten påverkan, infiltration och tystnadskulturer. - Struktur och rutiner - säkerställ tydliga handlings- och åtgärdsplaner för hur ni ska åtgärda era briser - Kunskap och kompetens: säkerställa att organisationen har den kunskap de behöver. - Trygg organisation: Säkerställ att det finns nödvändigt stöd och tydlig kommunikation som skarpar trygghet hos medarbetare.
Utöver detta så belystes vikten av att arbeta med riskidentifiering. Vilka situationer och vilka tjänster kan vara särskilt utsatta? Hur förstärks dessa för att minimera riskerna? För detta arbete finns redan idag bra processtöd och mallar. ### Hur stoppar vi välfärdsbrottslighet genom att motverka infiltration? Infiltration, korruption, trakasserier och utpressning på olika sätt verktyg som driver välfärdsbrottsligheten. För att stoppa välfärdsbrotten måste vi få bukt med dessa. För att lyckas med det krävs en ökad förståelse för hur dessa verktyg fungerar och att kommuner blir bättre på att identifiera var riskerna är störst. Det krävs ett tydligt ställningstagande att arbetsgivaren stöder sina medarbetare och genomför konkreta aktiviteter som t.ex. bättre kontroller vid anställning till nyckelpositioner, utbildning, stödfunktioner, rutiner för anmälan etc. Kommuner bör utveckla särskilda strategier för att skydda anställda som kan utsättas för hot eller påtryckningar. Seminariet avslutades med en tydlig slutsats: kampen mot välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan kräver medvetenhet och samverkan. Genom att bygga robusta strukturer och implementera förebyggande åtgärder kan vi skydda våra gemensamma resurser från infiltration och organiserad brottslighet. Se presentationen här.