Regelefterlevnad – Digitala verktyg och personligt stöd

Kommuner lägger stora resurser på olika typer av stöd till individer. Denna typ av ekonomiskt bistånd har blivit föremål för utbrett missbruk, där bidragstagare får pengar på felaktiga grunder eller större belopp än man har rätt till. I arbetet mot välfärdskriminalitet är det viktigt att etablera rutiner för hur man kontrollerar bidragstagare och följer upp ekonomiskt bistånd. I korthet kan man konstatera att det med små medel och enkla principer går att fånga upp mycket missbruk och i förlängningen spara betydande pengar åt det offentliga. ### Tillgängliga resurser Olika kommuner har olika förutsättningar att kontroller och följa upp, så det är viktigt att man tidigt tittar på vilka resurser som faktiskt finns tillgängliga så att dessa kan allokeras på ett medvetet och effektivt sätt. Den mest uppenbara kontrollinstansen är ansökan om bidrag. Här är möjligheterna som störst att fånga upp missbruk genom effektiva rutiner och kontroller. Det kommer ofta inte vara möjligt att kontroller alla ansökningar lika noggrant, så fokus bör ligga på ansökningar som följer ett mönster där riskerna är extra stora, och ansökningar som gäller större belopp. ### Uppföljning av utbetalningar I många fall löper bidragsutbetalningar under längre perioder och då behöver det finnas rutiner för när uppföljningar ska göras, så att angivna uppgifter fortfarande gäller och att bidragstagaren fortsatt är berättigad till stödet. Det här är ett område där instruktionerna ofta har visat sig vara otillräckliga och där det finns stora möjligheter till förbättringar. En stor svaghet i välfärdssystemen har historiskt varit samverkan mellan olika instanser, så att man har missat att se mönster som borde varit tydliga. Genom att etablera kontakter mellan kommunen och socialtjänsten – eller mellan olika delar av kommunen – kan man ofta få mer av en helhetsbild av bidragstagarnas behov och situation. Det finns gott om referensmaterial på det här området. SKR har kartlagt felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd, vilket är ett utmärkt material för kompetenshöjning inom förvaltningen. Brå uppmärksammar betydelsen av intyget som nyckel vid missbruk av välfärdssystemen i rapporten Intyget som dörröppnare till välfärdssystemen. I Lanteros verktyg FraudFinder finns också bra vägledningar, checklistor och exempel för att kunna etablera fungerande rutiner för uppföljning och kontroll. Kontakta gärna oss om ni vill veta mer, om ni vill lyfta aspekter som vi har missat eller om ni skulle vara intresserade av en demo av våra verktyg.

Det är numera snarast självklart för kommuner att ha en person som håller ihop och har överblick över arbetet mot välfärdsbrottslighet. Genom att en person har en bruttolista över de aktiviteter som finns på området blir det möjligt att prioritera och följa upp. Ett exempel på ett verktyg för en sådan överblick är Lanteros FraudFinder. Vi har tidigare skrivit om att etablera forum där man kan förankra arbetet och se till att det finns en samstämmighet mellan den politiska viljan i kommunen och den praktiska förvaltningen. Med en gemensam bild av vad som ingår och hur arbetet kan delas upp i olika faser, blir det enklare att organisera arbetet och följa upp med justeringar i planen. ### Koppla aktiviteter till risker För att få ut den fulla nyttan av en åtgärdsplan behöver man knyta aktiviteterna till analyser av risker och bedömningar av var arbetet kan göra störst skillnad. Ibland finns det skäl att göra djupa analyser för att skapa en detaljerad bild av de egna omständigheterna. I andra fall kan analysen helt enkelt utgå från erfarenheter från andra kommuner eller underlag från SKR eller Brå. ### Sätt planen för uppföljning Betydelsen av åtgärdsplanen för att sätta igång arbetet med olika aktiviteter är svår att överskatta. Men en nog så viktig aspekt är uppföljningen. Som samordare av det här arbetet har man ett särskilt ansvar att följa upp vad som faktiskt har gjorts och i vilken mån man har uppnått vad som avsågs. Oavsett om man räknar i minskat svinn, mer ändamålsenlig resursfördelning eller risker för framtida missbruk. ### Mät utfall och justera planen Att mäta utfall mot planen blir utgångspunkten för uppdateringen av åtgärdsplanen, med nya eller förändrade aktiviteter. Hitta gärna forum att diskutera uppföljningen av er åtgärdsplan. Antingen med kommuner som ni redan har ett samarbete med eller genom någon av de grupperingar som vi på Lantero håller ihop. För den som står i början av arbetet kan det vara värt att höra av sig till oss på Lantero. Vi hjälper gärna till med råd och stöd. I vårt verktyg mot välfärdsbrottslighet, FraudFinder, samlar vi material och erfarenheter. Dessutom är vi alltid intresserade av dialog kring de här frågorna, för att kunna utveckla vår kunskap, våra perspektiv och vårt underlag.

Regeringen har presenterat ett nytt lagförslag där man vill etablera en "Generell sekretessbrytande bestämmelse". ### Bättre möjligheter att dela information I praktiken innebär det utökade möjligheter för kommuner och myndigheter att dela information för att bekämpa välfärdsbrott eller förebygga bidragsfusk. Det sker genom att man får en ny huvudprincip som möjliggör avsteg från integritetshänsyn kopplat till arbetet med att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda olika typer av brott mot välfärdssystemen. Det här innebär ett kraftigt avsteg från tidigare principer kring sekretess, vilket troligen är det starkaste skälet till att man inte tidigare har kommit vidare med den här typen av förändringar. ### Efterfrågade förändringar Förslaget kommer som ett direkt svar på en situation där man inom det offentliga under lång tid har varit bakbundna när det gäller kampen mot organiserad brottslighet. Man har bland myndigheter upplevt regelverket som svåröverskådligt och svårtillämpat, vilket har lett till att tjänstemän låtit bli att agera för att inte riskera att göra fel. ### Fokus på enkelhet Man betonar från regeringens sida att man fokuserar på enkelheten. Det ska bli enkelt att hänvisa till den nya principen när man gör av steg från lagstiftning, som i sig inte behöver förändras. Sammantaget är förslaget ett medvetet steg bort från ett ganska extremt fokus på integritet, och mot handfasta möjligheter för kommuner och andra att dela information och erfarenheter i arbetet mot bidragsfusk och relaterad brottslighet. ### Dubbelriktad informationsdelning Vidare kommer det att var möjligt att dela information i dubbla riktningar. Det blir alltså inte bara en fråga om att underlätta för kommuner att dela information till Polisen eller Försäkringskassan, utan dessa kan även dela med sig av information till kommunen i det förslag som nu har lagts. Troligen kommer de nya reglerna att välkomnas av Lanteros kunder. Och givet hur skevt systemet har sett ut så blir det nog få som kommer att motsätta sig förslaget. Förslag kommer nu att gå till Lagrådet på remiss och föreslås sedan träda i kraft den 1 december 2025.