Regelefterlevnad – Digitala verktyg och personligt stöd

Från juni 2025 gäller EU:s tillgänglighetsdirektiv fullt ut. För kommuner och offentliga aktörer innebär det att digitala tjänster måste vara tillgängliga för alla – oavsett förutsättningar. Men hur ska man ta sig an uppgiften i praktiken? Tillgänglighet är inte något man gör en gång för alla i form av ett projekt. Det är ett löpande arbete som kräver struktur, prioriteringar och långsiktigt ansvar. För att komma igång på rätt sätt behöver man ta flera steg – från att skapa en tydlig bild av nuläget, till att bygga rutiner och kompetens i hela organisationen. Här går vi igenom fem centrala delar som kan fungera som vägledning. ### 1. Förstå nuläget Det första steget är att skapa en tydlig bild av var ni står idag. Genom att inventera era digitala tjänster – till exempel webbplatser, appar och e-tjänster – får ni en grund att bygga vidare på. Här handlar det om att identifiera både styrkor och brister i tillgängligheten. * Lista alla digitala kanaler ni erbjuder. * Använd automatiska testverktyg för att snabbt fånga upp grundläggande problem. * Komplettera alltid med manuell granskning, eftersom upplevelsen för användarna inte går att mäta fullt ut med enbart teknik. ### 2. Prioritera insatserna När ni har en överblick är nästa steg att bestämma vad som ska åtgärdas först. Alla tjänster behöver på sikt vara tillgängliga, men det är klokt att börja med de delar som har störst påverkan för användarna. Det gäller både vilka specifika tjänster som har störst betydelse och den funktionalitet inom olika tjänster som är särskilt viktig. Genom att först fokusera på de mest kritiska tjänsterna skapar ni direkt värde för medborgare, kunder och andra intressenter. Målet är att nå full tillgänglighet, men vägen dit blir mer effektiv om ni tar det steg för steg. ### 3. Skapa rutiner och ansvar Tillgänglighetsarbetet måste vara en naturlig del av vardagen, inte en engångsinsats. Därför behöver ni bygga in rutiner, struktur och fördela ansvar i organisationen. Ställ er frågor som: Vem testar nya funktioner före lansering? Hur säkerställer ni regelbunden uppföljning? Och vem rapporterar status till ledningen? * Utse en tydlig tillgänglighetsansvarig. * Sätt upp en plan för årliga granskningar. * Dokumentera arbetet och skapa rapporter som kan följas upp i ledningen. ### 4. Involvera användarna Det mest värdefulla ni kan göra är att låta verkliga användare testa era tjänster. Automatiska tester och verktyg har sin plats, men de kan aldrig fullt ut ersätta den upplevelse som uppstår när människor med olika behov och förutsättningar använder era tjänster i praktiken. Användartester ger insikter som gör det möjligt att både hitta problem och utveckla lösningar som verkligen fungerar. ### 5. Säkerställ kompetens i hela organisationen Tillgänglighet kan inte läggas på en enskild person eller funktion – det måste vara en del av hela organisationens arbete. Det innebär att utvecklare, redaktörer, projektledare och chefer behöver utbildas och få verktyg för att ta ansvar. Tillgänglighet bör betraktas som en kvalitetsfråga. Precis som säkerhet, prestanda och design är det en aspekt som behöver finnas med i alla digitala projekt och tjänster. ### Slutsats EU:s tillgänglighetsdirektiv innebär en stor förändring för många organisationer. Samtidigt är det också en möjlighet att höja kvaliteten på digitala tjänster och skapa bättre upplevelser för alla användare. Genom att inventera nuläget, prioritera de viktigaste insatserna, etablera rutiner, involvera användarna och bygga kompetens i organisationen kan ni ta ett stort steg mot att uppfylla kraven – och samtidigt stärka er verksamhet.

Vi samtalar med Joakim Karlén om informationssäkerhetspolicyn – ett grundläggande dokument inom cybersäkerhetsarbetet, men som ofta förbises i mindre verksamheter. Intervjuare: Vad menar vi egentligen med en informationssäkerhetspolicy, och varför är det här något som är viktigt även för lite mindre bolag? Joakim Karlén: – En informationssäkerhetspolicy är ett dokument som beskriver vilka regler, ansvar och roller som gäller i organisationen när det handlar om informationssäkerhet. Den kan vara ganska detaljerad, men också mer översiktlig – det viktiga är att den sätter ramen för hur informationssäkerheten ska fungera i bolaget. Intervjuare: Om man inte har en informationssäkerhetspolicy på plats – vilka risker finns då? Joakim Karlén: – Den största risken är att medarbetarna inte vet vad som gäller. De vet inte vilken roll de själva har, eller vilket ansvar de bär för att upprätthålla en hög informationssäkerhet. Det leder till otydlighet och i förlängningen till större sårbarhet i verksamheten. Intervjuare: Kan du ge ett exempel på vad en informationssäkerhetspolicy kan innehålla i praktiken? Joakim Karlén: – Ett enkelt exempel är hur man hanterar lösenord. Får man ha egna lösenord, eller måste man använda tvåfaktorsautentisering? Det är en typisk regel som ofta finns med, och som påverkar alla anställda i vardagen. Intervjuare: Hur gör man för att se till att policyn inte bara blir en pappersprodukt? Joakim Karlén: – Det är jätteviktigt att gå igenom innehållet med alla anställda – både vid nyanställning och löpande. Man måste utbilda personalen i vad som står i policyn och varför. Och sedan måste man leva som man lär – följa det som står. Annars får policyn ingen faktisk effekt. Intervjuare: Om man är en liten organisation och vill börja ta tag i informationssäkerhetsfrågorna – var börjar man? Joakim Karlén: – Först och främst behöver man ha koll på sin egen verksamhet. Vilka system använder ni? Vilka tillgångar har ni? Det är grunden. Sedan finns det mycket bra hjälp att få – färdiga mallar och exempel att utgå ifrån. Mitt råd är: börja inte från noll, utan utgå från ett beprövat exempel. På Lantero har vi utvecklat ett metodstöd för cybersäkerhetsarbete, där exempel på informationssäkerhetspolicyer och andra nyckeldokument ingår. – Ni är varmt välkomna att höra av er till oss om ni vill arbeta vidare med frågorna. Vi kan hjälpa till att sätta en plan och struktur för hur arbetet med informationssäkerhet kan se ut framåt. ## Sammanfattning En informationssäkerhetspolicy är inte bara ett dokument för byrålådan – det är en levande del av organisationens säkerhetsarbete. Genom tydliga regler, utbildning och ett systematiskt arbetssätt kan även mindre bolag höja sin cybersäkerhet markant.

Tillgänglighet handlar inte bara om att uppfylla lagkrav – det handlar om att göra produkter och tjänster användbara för fler. Hos Lantero arbetar vi med att hjälpa verksamheter att strukturera sitt arbete med lagar, regelverk och komplexa teman. I det här samtalet pratar vi med Joakim Karlén om den nya lagen om produkters och tjänsters tillgänglighet och hur mindre verksamheter kan ta sig an frågan på ett praktiskt och metodiskt sätt. ## Vad vill tillgänglighetslagen åstadkomma? – Tillgänglighetslagen är en ny lag, men den bygger på ett EU-direktiv från 2019, förklarar Joakim Karlén. Syftet är att öka tillgängligheten för produkter för personer med olika funktionshinder – till exempel syn- eller hörselnedsättning. Men egentligen handlar det om att förbättra produkter så att de fungerar bättre för alla. Lagen ställer krav på att både produkter och digitala tjänster ska vara möjliga att använda oavsett förmåga. Det innebär att allt från webbplatser till betalningsflöden behöver granskas med ”tillgänglighetsglasögon”. ## Hur kan man börja arbeta med tillgänglighet? För många mindre verksamheter kan frågan kännas överväldigande, men Joakim rekommenderar att börja enkelt: – Om man inte gjort så mycket arbete inom det här tidigare ska man börja med att undersöka nuläget. Det vill säga genomföra tester på sina nuvarande produkter för att se hur man ligger till gentemot de standarder som finns på marknaden. Det finns sedan länge etablerade standarder och ramverk för tillgänglighetsarbete, vilket gör det enklare att komma igång på ett strukturerat sätt. ## Tänk tillgänglighet redan i designfasen En viktig del i arbetet är att inkludera tillgänglighet redan från början: – Idealiskt sett ska man tänka på tillgänglighet i designfasen. Man brukar prata om “security by design” och “accessibility by design” – och det är precis så man bör arbeta. Det handlar om att bygga in tillgängligheten i utvecklingsprocessen från start. Genom att ta hänsyn till tillgänglighet redan i design- och utvecklingsfasen slipper verksamheter dyra anpassningar i efterhand och skapar samtidigt bättre användarupplevelser för alla. ## Ett metodstöd för alla typer av verksamheter Lantero har tagit fram en struktur och ett metodstöd för att hjälpa verksamheter arbeta med tillgänglighet på ett systematiskt sätt: – Vårt metodstöd lämpar sig för i princip alla verksamheter – stora som små, privata eller offentliga. Principerna är de samma. Fokuset ligger på att metodiskt gå igenom, utreda och förbättra tillgängligheten i ett strukturerat verktyg. För de organisationer som precis börjat titta på tillgänglighetsfrågor finns möjligheten att ta hjälp av Lantero för att sätta en plan framåt. – Om ni precis har börjat titta på de här frågorna är ni naturligtvis varmt välkomna att höra av er till oss. Vi kan hjälpa er att se hur arbetet kan struktureras och utvecklas över tid. ## Slutsats Tillgänglighetslagen innebär inte bara nya krav – den är en möjlighet att skapa produkter och tjänster som fungerar för fler, oavsett funktionsförmåga. Med ett strukturerat arbetssätt och rätt verktyg kan även mindre verksamheter ta ett stort kliv mot att bli mer inkluderande. 📣 Vill du veta mer om hur ni kan arbeta strukturerat med tillgänglighet? Läs mer på lantero.se eller kontakta oss för att se hur vi kan hjälpa er sätta en plan framåt.