Innehåll

Om visselblåsning

Andreas Wahlström

Senast uppdaterad: 2023-12-20

Vad är visselblåsning?

Alla typer av problem eller incidenter är inte automatiskt visselblåsningar bara för att de kommer via en visselblåsartjänst. Det finns vissa formella krav för att det ska klassas som en visselblåsning och därmed omfattas av visselblåsarlagen.

  • Det anmälda missförhållandet ska vara kopplat till visselblåsarens arbete
  • Missförhållandet kan redan ha inträffat eller riskera att inträffa i framtiden
  • Missförhållandet ska vara så allvarligt att det finns ett allmänt och legitimt intresse av att det utreds
  • Faktorer som frekvens och systematik ökar sannolikheten att missförhållandet har allmänt intresse

För att visselblåsarlagen ska vara tillämplig ska det rapporterade missförhållandet vara arbetsrelaterat, dvs ha uppstått (eller riskerar att uppstå) i den verksamhet som visselblåsaren är, har varit eller kommer bli verksam inom genom sitt arbete. Det kan även vara en annan verksamhet som visselblåsaren varit i kontakt med genom sitt eget arbete.

Utöver kravet på arbetsrelaterat sammanhang krävs att det misstänkta missförhållandet bedöms vara så pass allvarligt att det finns ett allmänintresse av att det utreds. För att det ska anses finnas ett allmänintresse krävs att missförhållandena angår en krets av personer som kan betecknas som allmänheten. Lagen är således normalt inte tillämplig när det gäller rapportering av sådant som endast rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden.

Det kan dock i särskilda fall finnas ett allmänintresse av att frågor som endast rör den rapporterande personen kommer fram, till exempel om personen arbetar under slavliknande förhållanden eller att en arbetsgivare systematiskt bryter mot gällande regelverk där det enskilda fallet blir ett exempel. Det kan också vara så att ett missförhållande som rör ett avtal som i strikt mening bara angår avtalsparterna, ändå påverkar allmänheten, till exempel om det rör sig om korrupta handlingar.

Utöver att missförhållandena ska angå en krets som kan betecknas som allmänheten krävs att allmänheten har ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram. Allmän nyfikenhet räcker inte. Ju mer frekventa och systematiska missförhållandena är, desto större är samhällsintresset av att missförhållandena utreds. Om anmälan inte faller inom ramen för ovan och till exempel rör den egna arbetsmiljön, ska ärendet rapporteras i ordinarie kanaler såsom till närmsta chef, chefens chef, HR, huvudarbetsmiljöombud eller fackliga organisationer.


Visselblåsartjänst

Varför ska man ha en visselblåsartjänst?

Enligt visselblåsarlagen ska alla bolag med minst 50 anställda ha en intern visselblåsartjänst och ofta är en visselblåsartjänst ett krav i samband med upphandlingar. Men det finns andra skäl. En väl fungerade visselblåsarkanal signalerar att organisationen tar missförhållanden på stort allvar och gynnar ett problemlösande klimat. Genom att få in rapporter om misstänkta missförhållanden får ledningen möjlighet att ta tag i eventuella problem.

Vad är en visselblåsartjänst?

En visselblåsartjänst kan utformas på flera olika sätt. Men i huvudsak består den av två saker:

  1. Möjlighet för medarbetare att anmäla misstänkta missförhållanden – att visselblåsa
  2. Rutiner och processer för att handlägga de inkomna visselblåsningarna

Det finns naturligtvis många olika sätt att lösa detta på. Men det finns några viktiga saker att ta hänsyn till:

Tillgänglighet

Enligt lagen ska det gå att anmäla skriftligt, muntligt och vid fysiskt möte. En skriftlig anmälan kan ske digitalt men det bör även finnas en rutin för hur t.ex. visselblåsningar via brev ska hanteras. En muntlig anmälan sker lämpligen via telefon men det är viktigt att säkerställa att även den typen av anmälan lever upp till alla krav. Visselblåsningar via fysiskt möte är enligt vår erfarenhet mycket ovanligt då en visselblåsare ganska ofta önskar vara anonym men det kan inträffa och det ska finnas en beredskap för det.

Sekretess

En visselblåsaranmälan omfattas av sekretess. Det innebär att det endast är de personer som har uttalad behörighet att administrera en visselblåsning som har rätt att ta del av innehållet. Dessutom ska informationen hanteras och sparas på ett sätt som minimerar risken för dataintrång, t.ex. att information sparas på rätt sätt inte skickas via öppna kanaler så som e-post. Sekretessen omfattar inte bara uppgifter kring den som gjort anmälan utan även personer som är utpekade i en anmälan. Observera att det även gäller information som indirekt skulle kunna identifiera personerna. Enligt ett nyligen publicerat domslut innebär detta till och med att organisationer som omfattas av offentlighetsprincipen inte ska lämna ut information i ett visselblåsarärende.

Oberoende utredning

Arbetsgivaren ska kunna garantera oberoende i handläggningen. Det innebär att de som handlägger/utreder en visselblåsning inte får vara jäviga på något sätt. Exempel på detta skulle kunna vara en handläggare som förväntas utreda sin chef eller nära kollega. För den typen av situationer ska det finnas alternativa handläggare som kan utreda samt rutiner för hur beslut kring ett ärende kan tas av personer som inte är jäviga. En utredare kan även vara en extern person som anlitas för att utföra handläggningen.

Anonymitet

Visselblåsarlagen ställer inte några krav på att en visselblåsare ska kunna vara anonym. Vår erfarenhet visar dock att många gärna vill vara anonyma i sin anmälan av rädsla för repressalier. Som arbetsgivare vill du göra det så enkelt och tryggt som möjligt för visselblåsaren för att säkerställa att du får kännedom om eventuella missförhållanden. Av det skälet rekommenderar vi att möjlighet till anonymitet finns i er visselblåsartjänst.

GDPR

Det finns även aspekter kring GDPR att ta hänsyn till. Visselblåsarlagen ger arbetsgivaren rätt att hantera data kring tredje person. Dock bör känslig information raderas så snart ett ärende är avslutat. Det kan i vissa fall finnas krav kring arkivering men information ska rensas från visselblåsarsystemet så snart det är möjligt.


Vem får visselblåsa?

I praktiken kan vem som helst göra en anmälan och ofta kan det vara svårt att veta vem det är som har gjort anmälan då den kan göras anonymt. Arbetsgivaren är ansvarig för att visselblåsartjänsten är tillgänglig för personer som är verksamma hos arbetsgivaren och att de kan rapportera om missförhållanden som förekommer i verksamheten.

De personkategorier som omfattas är:

  • Arbetstagare eller arbetssökande av något slag, inkl. volontärer och praktikanter
  • Personer som står till arbetsgivarens förfogande, till exempel inhyrd personal
  • Egenföretagare som söker eller utför arbete
  • Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan som står till arbetsgivarens förfogande
  • Person som tidigare har tillhört någon av ovan kategorier och tagit del av informationen under sin tid hos arbetsgivaren, exempelvis före detta anställda

Vad ska man tänka på som arbetsgivare?

Som arbetsgivare finns det vissa saker som är särskilt viktiga att säkerställa för att leva upp till lagen.

  • Det ska finnas en intern visselblåsartjänst som är tydligt kommunicerad
  • Mottagande av en anmälan ska bekräftas inom sju dagar och återkoppling till visselblåsaren ska ske inom tre månader.
  • Anmälningar ska utredas av personer som är oberoende och självständiga (interna eller externa)
  • En visselblåsare kan inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt eller för överträdelser av bestämmelser vid inhämtning av information
  • Visselblåsaren får inte motarbetas i sin anmälan eller utsättas för repressalier
  • Visselblåsaren ska kunna erbjudas sekretess

Arbetsgivaren ska tillhandahålla en visselblåsartjänst (ett förfarande för rapportering och uppföljning). Det ska vara möjligt att rapportera skriftligt, muntligt samt via personligt möte. En inkommen rapport ska bekräftas inom 7 dagar och inom tre månader ska visselblåsaren få återkoppling om hur rapporten har bedömts.

Visselblåsarlösningen ska vara tydligt dokumenterad och kommunicerad till anställda och övriga som ska kunna använda lösningen och arbetsgivaren måste säkerställa att utredningen av en inkommen rapport sker på ett sätt som säkerställer oberoende i utredningen.

Förutsatt att visselblåsaren har skäl att tro att det är nödvändigt för att göra anmälan så kan visselblåsaren åsidosätta tystnadsplikt och överträda de bestämmelser som finns kring inhämtande av information. Dock finns begränsningar som till exempel rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen samt åsidosättande av tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar. Det är inte heller tillåtet att begå brott för att inhämta uppgifter.

Lagen innebär även att det inte är tillåtet att försöka förhindra rapportering eller vidta några som helst repressalier mot visselblåsaren eller mot de som har hjälpt till. Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa att detta efterlevs. Skyddet gäller inte om visselblåsaren har gjort sig skyldig till brott genom sin anmälan.

En visselblåsare har rätt till sekretess. Det innebär att det är otillåtet att röja visselblåsarens identitet och man ska även vidta åtgärder för att sekretessen ska kunna upprätthållas. Här är det viktigt att hantera offentlighetsprincipen korrekt om din organisation normalt lyder under den.


Intresserade av Lantero Visselblåsartjänst?

Boka demo med oss eller hitta lösningen för er!

Frågor? Kontakta oss