Regelefterlevnad – Digitala verktyg och personligt stöd

Arbetsdomstolen har kommit med ett avgörande som får praktisk betydelse för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Främst genom att visselblåsarens skydd försvagas. I korthet kommer visselblåsaren inte att åtnjuta lagens skydd mot repressalier och hinder mot visselblåsning om ett ärende inte anses uppfylla lagens krav på ett visselblåsarärende. Det ställer helt nya krav på individen och lär göra människor mindre benägna att rapportera om missförhållanden. ### Mål om hindrande av rapportering Frågan som behandlades gällde hur ett bolag ska ha försökt att hindra rapportering av ett missförhållande. Eftersom de rapporterade missförhållandena inte ansågs vara av allmänintresse så omfattades inte avvikelserna av visselblåsarlagen. Domstolen valde därför att inte behandla frågan om visselblåsningen hade hindrats eller inte. Det har funnits en allmän uppfattning om att uppgiftslämnare som rapporterar i god tro ska åtnjuta lagens skydd mot repressalier och hinder för visselblåsning. I och med den här domen så blir det svårt att hävda. ### Syftet med lagen Syftet med lagstiftningen är att man vill uppmuntra rapportering och underlätta för den som vill rapportera. Domen från AD kan i praktiken leda till en motsatt effekt. Om man tidigare har utgått från att skyddet förutsätter att uppgiftslämnaren har rapporterat i god tro så ändras den bilden i och med det här utslaget. Man behöver istället vara säker på att man förstår lagen, att ärendet faller inom ramen för visselblåsarlagen och att bolaget det gäller kommer att bedöma det på det sättet. ### Uppdatera information Den omedelbara konsekvensen är att man bör uppdatera informationen i anslutning till sina visselblåsarkanaler, så att man tydliggör det utökade ansvaret man har som visselblåsare. De flesta bolag och organisationer vill göra rätt och för dem kommer inte domen att göra någon skillnad i hanteringen. Men misstron är ofta stor bland individer som rapporterar och det här innebär att tröskeln att våga rapportera höjs avsevärt. Vi har också skrivit en lite mer utförlig analys av domen. Hör av er för att ta del av den! info@lantero.se

Snart kommer den nya cybersäkerhetslagen. Det är den svenska implementationen av EU:s NIS2-direktiv, som syftar till att höja nivån inom cybersäkerhet inom ett antal viktiga sektorer i samhället. Cybersäkerhetslagen har förvisso fördröjts och vi väntar fortfarande på propositionen. Men det är i sig inte ett skäl att avvakta med cyberhygienarbetet. ### Generell nivåhöjning Även om direktivet riktar in sig specifikt på att ett antal kritiska områden så är det troligt att reglerna får en mer generell påverkan på företag och andra organisationer. Ett viktigt skäl till det är att de berörda verksamheterna kommer att behöva höja kraven på sina leverantörer, vilket skapar en effektiv spridningseffekt och en trolig generell höjning kring vad man förväntar sig av leverantörer. Dels i medvetenhet om sin cyberhygien och dels i form av konkret underlag och dokumentation. ### Varför sätter man inte igång? En typisk inställning bland många mindre bolag är att man har hygglig koll på sin informationshantering och IT, men att man är för små för att bedriva ett strukturerat arbete av typen ISO 27001. Det är sant att ramverk som ISO 27001 inte riktigt är anpassade för mindre bolag. Men konceptet att metodiskt gå igenom område för område för att hitta svagheter är lika relevant för små som stora organisationer. Det är bara en fråga om att hitta en metodik som är anpassad efter den egna verksamhetens förutsättningar. ### Första steget är medvetenhet Att inleda arbetet med sin cyberhygien behöver inte betyda att man etablerar tuffa inloggningskrav i alla delar av verksamheten eller att man behöver byta IT-infrastruktur. Inledningsvis handlar det om medvetenhet. Det kan vara att känna till var svagheterna finns. Det kan handla om att skapa dokumentation om hur man arbetar och det syftar till att etablera förutsättningar att successivt adressera sina svagheter eller att täppa till riskvektorer. ### Att sätta igång är nyckeln Det viktiga är att arbetet kommer igång och att man etablerar en överblick. Den hjälper till att veta vad man ska fokusera på och i vilken ordning. När cybersäkerhetslagen sedan är på plats kan man utifrån en mycket bättre position sätta en plan för hur man ska komplettera med det som saknas. Lantero erbjuder ett ramverk för arbetet som i praktiken är ett metodstöd där hela temat bryts ner i konkreta aktiviteter, som var och en har ett relevant underlag för att komma igång – och förhoppningsvis komma i mål.

Lantero ordnar ett webinarum på temat otillåten påverkan och möjliggörare. Datum: Tisdagen den 9 september kl 15.00 - 15.45. Plats: Online Anmäl dig här Riskbefattningar och riskområden är nyckelbegrepp för att kunna arbeta effektivt för att minska riskerna för möjliggörare åt kriminella inom din organisation. Hur ska man tänka? Finns det konkreta, enkla steg att ta? Är detta vägen fram mot ändamålsenliga bakgrundskontroller? Vi får besök av Catharina Lindstedt, Senior rådgivare, utbildare och föreläsare inom otillåten påverkan och möjliggörare åt organiserad brottslighet. Catharina ger oss konkreta tips och intressanta tankar. Möjliggörare för välfärdsbrott samt otillåten påverkan är ett växande problem. Ofta är kunskapen om vilken typ av möjliggörare som finns och hur dessa skapas ett brist inom kommunerna. Att arbeta mer aktivt med bakgrundskontroller kan vara ett sätt att minska riskerna men för att bakgrundskontroller ska vara en realistisk väg är det nödvändigt att kartlägga riskområden och riskbefattningar inom verksamheten. Lantero genomför webinarier där vi hittar konkreta frågeställningar och djupdyker i dessa. Tillsammans med personer som har praktisk, konkret kunskap om hur dessa problemområden kan hanteras, försöker vi skapa intressanta samtal där lyssnarna får konkreta tipps och ökad kunskap. Catharina Lindstedt är i grunden statsvetare med en magister i statsvetenskap samt doktorerande inom korruption på Göteborgs universitet. Under flera år arbetade Catharina inom underrättelseenheten hos Polismyndigheten med inriktning organiserad brottslighet, otillåten påverkan och riskbedömningar på hotade individer. Den erfarenheten var otroligt viktig när hon tog sig an uppdraget att strukturera upp hela Göteborgs Stads arbete (samtliga förvaltningar och bolag) för att hantera och motverka otillåten påverkan, samt att samordna stadens del i myndighetsgemensamma insatser mot organiserad brottslighet. Catharinas uppbyggda arbete har anammats i flera andra kommuner som hon stöttade under åren och idag arbetar hon med att stödja företag, myndigheter och organisationer med framförallt ledarskapsutveckling och organisationsutveckling med inriktning kring otillåten påverkan, möjliggörare åt kriminella aktörer och infiltration.