Regelefterlevnad – Digitala verktyg och personligt stöd

Lantero fick under Almedalsveckan möjlighet att sitta ner för ett samtal med Lena Törneskär, som är kommunstrateg mot välfärdsbrott i Eskilstuna kommun. Lena berättade om sitt arbete och bjöd på många tips för den något mindre kommunen, som kanske inte har kommit lika långt i sitt arbete. Nedan följer en redigerad transkribering av intervjun: Vad tycker du är viktigast i arbetet med att samordna kommunens arbete mot välfärdsbrottslighet? Jag skulle säga att det viktigaste är att börja internt i organisationen. Det handlar om att hitta personer ute i förvaltningarna eller i kommunens bolag som redan har ett uppdrag kopplat till välfärdsbrottslighet. Om det inte finns ett sådant uppdrag i nuläget, då vänder jag mig till chefer och ledningsforum för att lyfta att behovet finns. Det är tack vare kontakterna ute i verksamheten som vi faktiskt kan göra skillnad i praktiken. Ett starkt internt nätverk är helt avgörande. Har du något tips till en liten kommun som precis börjat jobba med de här frågorna? Det bästa är såklart att jobba kunskapsbaserat – börja med en kartläggning och följ upp med analys. Men om man inte har resurser till det så kan man börja med konkreta case. Till exempel: gå till ekonomiskt bistånd. Där är det oftast lättast att hitta fall där det finns misstanke om fusk. Visa hur enkelt det kan vara att lura kommunen – det brukar väcka intresse och visa varför frågan behöver prioriteras. Hur tycker du man kan prioritera rätt i en verksamhet där många aktiviteter pågår samtidigt? Jag tänker att man börjar med den "lättplockade frukten" – återigen, ekonomiskt bistånd. Där kan man, med ganska små resurser, upptäcka ganska enkla fall. Sedan är samverkan viktigt. Inom ramen för arbetslivskriminalitet kan man till exempel kroka arm med en chef på miljöförvaltningen och en kontakt på polisen, för att tillsammans genomföra myndighetsgemensamma insatser. Det kanske låter svårt, men det ger mycket. I Eskilstuna har vi hittat brister i alla objekt vi besökt. Och när vi synliggör konkreta fall, då måste kommunen, polisen eller andra myndigheter agera. Det är väldigt effektivt. Vad innebär "Eskilstunamodellen"? Eskilstunamodellen handlar om vårt arbete mot arbetslivskriminalitet. Vi har byggt en struktur som inkluderar lokalpolisområdet, områdeschefer på miljö- och byggförvaltningen samt Center mot arbetslivskriminalitet. Modellen är enkel: - Vi jobbar operativt, anpassat efter polisens åttaveckorsschema, så att vi alltid har resurser till myndighetsgemensamma insatser. - Vi har också en styrgrupp som träffas några gånger per år för att säkerställa att det operativa arbetet får rätt förutsättningar. Tror du små kommuner kan arbeta enligt samma principer? Det beror helt på vilken respons man får. Men det finns många kompetenta medarbetare i alla kommuner som redan jobbar med exempelvis miljöbrott. Om du hittar en bra kontakt på miljöförvaltningen och samarbetar med en operativ samordnare hos polisen, då kan du – med ganska små medel – komma igång med myndighetsgemensamma insatser. Hur balanserar du det strategiska och det operativa i din roll som samordnare? Även om jag har en strategisk roll så gör jag ingen nytta om jag bara sitter bakom ett skrivbord. Jag behöver vara ute och jobba operativt också. Jag samarbetar till exempel med kollegor på kultur- och fritidsförvaltningen som handlägger föreningsbidrag, och med dem som utreder misstänkta felaktiga utbetalningar. Att ha ett samordnande uppdrag är viktigt – det ger energi och riktning – men det allra viktigaste är att ha en fot ute i verksamheten. Där får man reda på vad som behövs, och kan ta konkreta steg för att motverka och utreda misstänkta välfärdsbrott. Om du fick ge en shoutout till någon som gör ett särskilt bra jobb inom området – vem skulle det vara? Då måste jag lyfta fram Christina Kiernan på SKR. Hon är samordnare för välfärdsbrott, men arbetar också med flera andra frågor. Hon är otroligt bra på att hålla ihop nätverk och sprida information. Jag vill också nämna hennes två kollegor: Emma Albertsson och Lotta Ricklander. Vi i Eskilstuna hade inte varit där vi är idag om det inte vore för det stöd vi fått från SKR. Så shoutout till Christina – hon gör ett fantastiskt arbete och är verkligen ett energiknippe!

Lantero deltog vid ett webbsänt seminarium med Tryggare Sverige vid årets Almedalsvecka. Diskussionen kretsade kring hur man kan arbeta förebyggande mot välfärdsbrott i kommuner. Diskussionen var inriktad på det praktiska arbetet, hur man skapar en överblick över området och skapar en struktur som ger möjlighet att initiera konkreta aktiviteter. Nedan följer en sammanfattning av seminariet. ### Inledning och syfte Moderatorn välkomnade deltagarna till morgonens seminarium om hur kommuner kan förebygga välfärdsbrott. Fokus för dagen låg på lösningar och arbetssätt snarare än problembeskrivningar. Panelen bestod av: - Lena Törneskär, strateg mot välfärdsbrott i Eskilstuna kommun - Ulrika Engelbrektsson, brottsförebyggande samordnare i Uddevalla kommun - Lynn Ehn, brottsförebyggande specialist och jurist på Ekobrottsmyndigheten - Petter Tiger, VD för Lantero - Tyra Kloth, samhällsplanerare och nationalekonom på Tryggare Sverige ### Bakgrund till problematiken Tryggare Sverige redogjorde för hur den ekonomiska brottsligheten blivit mer omfattande och hur den är kopplad till organiserad kriminalitet. Kommunerna pekas ut som särskilt utsatta för välfärdsbrott, samtidigt som de ofta saknar tillräckliga strukturer för att förebygga dem. Dagens välfärdssystem bygger på tillit, vilket skapar sårbara ytor när kontrollen brister. ### Petter Tiger (Lantero): Praktiska strukturer och checklistor Petter Tiger beskrev hur Lantero arbetar med kommuner för att skapa tydlighet, struktur och framdrift i arbetet mot välfärdsbrott. Första steget är en nulägesanalys för att få en realistisk bild av risker och resurser. Många åtgärder kan påbörjas även innan analysen är färdig. För att göra det konkret arbetar Lantero med: - Identifiering av aktiviteter - Målgruppsanpassad utbildning - Checklådor och praktisk vägledning - Spridning av goda exempel ### Tyra Kloth: Strategisk förståelse för kommunens nuläge Tyra lyfte vikten av en organisatorisk nulägesbild, bland annat genom: - Enkäter till anställda om kunskap och rutiner - Nyckelpersonsintervjuer - Orsaksanalyser Förmågemodellen är ett verktyg för att identifiera var insatser behövs mest – exempelvis kultur, processer eller resurser. ### Utbildning i flera lager Petter och Tyra presenterade en utbildningsmodell med tre nivåer: 1. Informationsinsatser för hela organisationen 2. Kunskapsspridning till bredare personalgrupper 3. Fördjupad utbildning till nyckelfunktioner En aktörsanalys används för att identifiera vilka som behöver vilken typ av utbildning. ### Riskanalys och åtgärdsplan Petter betonade vikten av kontinuerlig riskanalys. Det handlar om att: - Identifiera och analysera risker - Värdera och prioritera - Agera på dem Crime proofing lyftes som ett bra verktyg, även för mindre kommuner. ### Kommunperspektiv: Uddevalla och Eskilstuna #### Ulrika Engelbrektsson (Uddevalla) Uddevalla har flera förvaltningar som jobbar med välfärdsbrott, men saknar samordning. Det finns politisk vilja, men en tydlig roll- och ansvarsfördelning saknas. Kommunen ser behov av att skapa struktur och tydlighet internt innan samverkan kan etableras externt. #### Lena Törneskär (Eskilstuna) Eskilstuna har en strategtjänst på heltid för välfärdsbrott. Arbetet kom igång efter en skarp granskningsrapport 2021. Politisk samsyn och ett starkt förvaltningsnätverk har varit avgörande. Eskilstuna delar generöst med sig av metoder via det regionala nätverket LAKUS. #### Ekobrottsmyndigheten: Lynn Ehn Lynn lyfte att den ekonomiska brottsligheten blir allt mer komplex och omfattande. Kommunerna spelar en avgörande roll som grindvakter och bör utnyttja: - Sekretessbrytande bestämmelser - Lagstiftning som underrättelseskyldighet Hon uppmanade till att följa upp konkreta case och att våga pröva samverkan. Ekobrottsmyndigheten finns nationellt och regionalt och välkomnar kontakt. ### Samtal och avslutande reflektioner Det fördes ett samtal om: - Otillåten påverkan som följd av kontrollinsatser - Vikten av politisk förankring och utbildning för beslutsfattare - Behoven av konkret samverkan, tydlig lagstiftning och mod att agera Tyra Kloth avslutade med att lyfta vikten av kultur som gör det möjligt att vara modig och vikten av att sprida goda exempel. Tack för seminariet!

Arbetsdomstolen har kommit med ett avgörande som får praktisk betydelse för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Främst genom att visselblåsarens skydd försvagas. I korthet kommer visselblåsaren inte att åtnjuta lagens skydd mot repressalier och hinder mot visselblåsning om ett ärende inte anses uppfylla lagens krav på ett visselblåsarärende. Det ställer helt nya krav på individen och lär göra människor mindre benägna att rapportera om missförhållanden. ### Mål om hindrande av rapportering Frågan som behandlades gällde hur ett bolag ska ha försökt att hindra rapportering av ett missförhållande. Eftersom de rapporterade missförhållandena inte ansågs vara av allmänintresse så omfattades inte avvikelserna av visselblåsarlagen. Domstolen valde därför att inte behandla frågan om visselblåsningen hade hindrats eller inte. Det har funnits en allmän uppfattning om att uppgiftslämnare som rapporterar i god tro ska åtnjuta lagens skydd mot repressalier och hinder för visselblåsning. I och med den här domen så blir det svårt att hävda. ### Syftet med lagen Syftet med lagstiftningen är att man vill uppmuntra rapportering och underlätta för den som vill rapportera. Domen från AD kan i praktiken leda till en motsatt effekt. Om man tidigare har utgått från att skyddet förutsätter att uppgiftslämnaren har rapporterat i god tro så ändras den bilden i och med det här utslaget. Man behöver istället vara säker på att man förstår lagen, att ärendet faller inom ramen för visselblåsarlagen och att bolaget det gäller kommer att bedöma det på det sättet. ### Uppdatera information Den omedelbara konsekvensen är att man bör uppdatera informationen i anslutning till sina visselblåsarkanaler, så att man tydliggör det utökade ansvaret man har som visselblåsare. De flesta bolag och organisationer vill göra rätt och för dem kommer inte domen att göra någon skillnad i hanteringen. Men misstron är ofta stor bland individer som rapporterar och det här innebär att tröskeln att våga rapportera höjs avsevärt. Vi har också skrivit en lite mer utförlig analys av domen. Hör av er för att ta del av den! info@lantero.se