Regelefterlevnad – Digitala verktyg och personligt stöd

När man som kommun börjar att arbeta metodiskt mot välfärdsbrottslighet är det ofta effektivare att utgå från vilka risker som finns, snarare än att försöka identifiera överträdelser och arbeta därifrån. Anledningen är inte minst att mycket fusk aldrig ens upptäcks. Kommuners verksamhet är mycket varierad och komplex, men följer i huvudsak dokumenterade processer och regler. Därför börjar man lämpligen i de styrdokument, regelverk och instruktioner som finns. Där kan man hitta och bedöma formerna för hur gynnande beslut, tillstånd, avtal eller utbetalningar beslutas. Det här arbetet ger i förlängningen också förutsättningar att jämföra den egna verksamheten med andra och hämta inspiration från de goda exempel som finns. ### Kartläggning Det man först behöver göra är en kartläggning av alla relevanta styrande dokument. Man utgår normalt sett från en mall och upprättar en komplett förteckning över dokumentationen av regelverk, processer, instruktioner och motsvarande. Det är förstås viktigt att engagera personal från olika delar av organisationen för att säkerställa att alla relevanta styrdokument och instruktioner tas med. När förteckningen är på plats behöver man identifiera riskområden och göra det faktiska analysarbetet. Det finns externa leverantörer som kan hjälpa till med inventering och riskanalys. Externa konsulter kan förstås ta med relevant erfarenhet och göra ett bra jobb, men i grunden finns det fördelar med att hantera arbetet internt och det finns utmärkta verktyg som drar upp ramarna för analysen. ### Crime proofing som informell standard Crime proofing är en metod som har tagits fram av Brottsförebyggande Rådet, Brå. Det har blivit något av en informell standard för riskanalyser inom kommuner och myndigheter.
Crime proofing är ett flexibelt verktyg som syftar till att väcka rätt frågeställningar. Det går utmärkt att arbeta med olika typer av dokumentation genom att helt enkelt fokusera på de frågor som är relevanta för dokumentationen man arbetar med. I korthet görs analyser enligt Crime proofing i fem steg: • Det första steget är Insamling av underlag Man får hjälp att ta identifiera det underlag som behövs för att kunna arbeta med och bedöma ett specifikt regelverk. Stegvis går man igenom de olika underlag som finns och tillämpar frågorna i metodstödet. • Andra steget är Regelverkets tydlighet och relation till andra regelverk Det här är den första delen av själva analysen. Här identifierar man otydligheter eller glapp mellan olika regelverk som öppnar upp för missbruk. • Tredje steget, Förutsättningar för uppföljning och kontroll Man går igenom hur regelverket har utformats. Man tittar på de rättsliga och praktiska förutsättningarna att minimera felaktiga utbetalningar, exempelvis genom att dela information. Här går man också igenom befogenheter för kontroller, om det finns utbetalningar som bygger intyg och vilka incitamentsstrukturer som i så fall finns för intygsgivarna. Vidare, om det finns effektiva sanktionsmöjligheter när man upptäcker fusk. • Fjärde steget i ramverket är Sårbarheter hos aktörer utbetalningen riktar sig till Mottagare av olika typer av utbetalningar kan göra fel omedvetet eller medvetet, antingen av okunskap eller som rent fusk. Här gäller det att kartlägga omständigheterna kring tydlighet och förstå hur kriminella tänker eller vilka metoder de använder. Det i sin tur blir utgångspunkten för att kunna etablera kontrollfunktioner. • Sista steget är Summering och rekommendationer Slutsatserna från de tidigare stegen sammanställs så att man kan utforma en plan för det konkreta arbetet. Ramverket är ganska självförklarande och ger en bra vägledning för handläggare på en kommun. Men man ska heller inte vara rädd för att involvera kollegor internt eller utifrån för att ta del av erfarenheter eller för att komma i gång med arbetet. Det går också bra att använda stödmaterial eller exempel som vi på Lantero samlar i vårt metodstöd FraudFinder.
YouTube-version finns här

Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner arrangerade tillsammans med Lantero en temadag om välfärdsbrottslighet den 14 januari. Talare från ett antal olika kommuner och myndigheter delade med sig av sina erfarenheter. Caisa Siikavaara från Umeå kommun delade med sig av sina erfarenheter kring brottsförebyggande arbete och gav praktiska tips på hur arbetet kan göras effektivt. Bakgrunden är det framgångsrika arbete Umeå kommun har bedrivit på området sedan flera år tillbaka. ### Konsekvenserna av välfärdsbrottslighet Välfärdsbrottslighet innebär inte bara ekonomiska förluster utan också allvarliga konsekvenser för förtroendet för samhällsinstitutioner. När kriminella aktörer utnyttjar systemet undermineras tilliten till att våra gemensamma resurser hanteras korrekt. Detta påverkar såväl medborgare som seriösa aktörer inom näringslivet och skapar en ond cirkel där laglydiga aktörer får svårare att konkurrera. Här spelar det brottsförebyggande arbetet en avgörande roll för att motverka dessa konsekvenser. ### Hur upptäcker vi välfärdsbrottslighet? Seminariet belyste flera metoder för att upptäcka och motverka välfärdsbrottslighet. Ett exempel är aktivt arbete med riskkontroller. Genom att på djupet granska ett bolags företrädare och ekonomi kan varningssignaler identifieras och åtgärder vidtas. Andra lokala tecken som kan indikera ekonomisk brottslighet togs upp, som t.ex manipulerade alkoholtillstånd, årliga aktieägartillskott, personer med näringsförbud som för ett bolags talan, överfakturering av avtal med mera. ### Hur stoppar vi välfärdsbrottslighet? Fyra punkter betonades som nödvändiga för att få bukt med problemen. - Identifiering av verksamheter och roller av särskild betydelse i kommunen - Förstärkta skyddsåtgärder till de verksamheterna och rollerna - Identifiering av säkerhetsrisker i rekryteringsprocessen - Förtydligat uppdrag, Säkerhetsforum som bedömningsstöd. Oavsett metoder är det också centralt att göra rätt från början och att lära sig av problem som uppstår och att säkerställa att de inte sker igen. Seminariet avslutades med budskapet: Öka er egen kunskap om kriminell ekonomi, skapa goda relationer med myndigheter, kommuner i er närhet samt polis och region samt att säkerställs stöd från ledningen.

Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner arrangerade tillsammans med Lantero en temadag om välfärdsbrottslighet den 14 januari. Talare från ett antal olika kommuner och myndigheter delade med sig av sina erfarenheter. I ett avsnitt berättade Sara Persson och Anna Lundström, experter på brottsförebyggande arbete på Ekobrottsmyndigheten, hur kriminella aktörer använder företag för att tömma välfärden på pengar, vilket är en av de mest akuta utmaningarna för det svenska samhället idag. Beräkningar visar att så mycket som mellan 100 och 150 miljarder kronor läcker ut från vårt välfärdssystem varje år. Detta motsvarar betydande resurser som kunde ha gått till skola, sjukvård och äldreomsorg. ### Företag ett allt vanligare verktyg för kriminella I seminariet uppmärksammades att 80 procent av högriskaktörerna inom den organiserade brottsligheten i Europa använder företag i sina brottsupplägg. Väldigt ofta finns det också systematisk penningtvätt och korruption som delar av uppläggen i verksamheterna. Anna Lundström och Sara Persson visade hur vinsterna från oredovisade löneinkomster och felaktiga utbetalningar i absoluta tal överskuggade verksamheter som mer traditionellt förknippas med den organiserade brottsligheten, som bedrägerier och narkotikahandel. ### Varför används företag? Genom att använda företag i de kriminella uppläggen skapas en legal fasad mot både staten, välfärdssamhället, kreditgivare, leverantörer, investerare och allmänheten. Det blir ett sätt att distansera sig från brott och i många fall undvika att bli dömda eller att stå med individuella betalningsansvar. Sammanfattningsvis skapar det helt nya arenor att agera på. Under seminariet redogjordes för hur man rent praktiskt jobbar med historikbolag och bolagsförmedlare för att kunna ta sig friheter och verka i näringslivet. Ofta använder man målvakter och hittar kreativa sätt att tvätta pengar genom att exportera bilar, tvätta pengar via skentransaktioner eller sätta bolag i konkurs. ### Vad kan indikera ett oseriöst företag? När man ska identifiera riskindikatorer så är det bra att undersöka om samma personer som företräder bolaget också byggt bolaget. Byte av verksamhetsinriktning, styrelse och adress simultant är ofta en indikation på att något är fel, liksom en avvikande förändring av bolagets omsättning. Som representant för det offentliga är det ofta en bra idé att undersöka vilka som är företrädare för ett bolag och om det verkar rimligt utifrån den verksamhet som bedrivs. Andra bolagsengagemang bör undersökas och hur dessa skötts. Är de formella företrädarna de som också är de verkliga företrädarna? Det är på det hela taget ett hantverk, där man kan ha betydande hjälp av exempelvis Ekobrottsmyndigheten. ### Exempel på områden för kommuner att agera Som kommun bör man ha särskild koll på bidrag till individer, tillstånds- och tillsynsverksamhet, upphandlingar, mark och lokaler, bidrag till föreningar och fakturahantering. För att upptäcka vad som döljer sig bakom de fina fasaderna behövs ofta en fördjupad kontroll, där man bland annat tittar på F-skatt, moms och arbetsgivaravgifter. Genom att ha ett riskbaserat arbetssätt och förankring inom hela organisationen så blir det möjligt att tillämpa sådan kontroll utan att fastna i omöjlig administration. Särskilda guldgruvor för de kriminella är HVB-hem och andra typer av stödboenden. Vidare finns det ofta upplägg som bygger på utnyttjande av utländsk arbetskraft och mer direkta välfärdsbrott. Under seminariet poängterades betydelsen av att arbeta med rimlighetsbedömningar. ### Strukturer och metoder Genom att ha klara roller och etablera samverkan kan mycket vinnas i arbetet mot den organiserade brottsligheten. Upphandlingar och avtal innehåller sina utmaningar när de etableras, sedan kan det vara helt andra roller som följer upp avtalen eller utför olika typer av kontroller eller utredningar. ### Möjligheter till stöd Sara Persson och Anna Lundström visade på att det finns mycket erfarenhet att ta del av och stöd man som kommun kan få. I det förebyggande arbetet rekommenderades bland annat: https://www.ekobrottsmyndigheten.se/forebygg-arbetslivskriminalitet/ https://www.ekobrottsmyndigheten.se/checklista-undvik-oseriosa-aktorer/ https://www.ekobrottsmyndigheten.se/wp-content/uploads/2022/11/informationsfolder-malvakter.pdf