Blogg

Lanteros vd Petter Tiger skriver tillsammans med advokat Fredrik Sarman på svd.se om #metoo-kampanjen och hur man kan omsätta engagemanget i handling. https://www.svd.se/vad-gor-vi-med-var-ilska-efter-metoo/i/senaste

Vatikanen höll under sommaren en internationell debatt om korruption och i slutdokumentet efter denna debatt lanseras nu ett nätverk mot korruption. Med tanke på påvens och Vatikanens status, och dess förankring i lokalsamhällen runt om i världen, är det både välkommet och naturligt att betona detta arbete genom formalisering i fastare strukturer. Arbetet ska påbörjas i september. I kommentarerna kring initiativet kan man ana spår av självrannsakan och en vilja att även göra upp med en kultur av kotterier och tendenser att hålla varandra om ryggen. Om dessa antydningar omsätts i faktisk handling är något viktigt på väg att hända och arbetet mot korruption i övrigt civilsamhälle och näringsliv skulle få en helt annan legitimitet. http://sv.radiovaticana.va/news/2017/08/03/heliga_stolen_ett_nytt_globalt_n%C3%A4tverk_mot_korruption_skapas/1328601

Bangladesh har i undersökningar utmärkt sig som ett av världens mest korrumperade länder. När en tipstelefon nyligen upprättades för att ta in tips om korruption, kom 75 000 ärenden in på bara en vecka. Även om 200 bedömts som allvarliga så visar det ändå på ett stort undertryckt behov och ett steg i rätt riktning att upprätta kanalen. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article25548140.ab

Professor Bo Rotstein diskuterar EU:s legitimitet och dess koppling till bland annat korruption och rättsstatens principer. Han presenterar fyra förslag för att öka legitimiteten bland medborgarna. http://www.dn.se/debatt/fyra-forslag-for-att-oka-eus-folkliga-legitimitet/

En tidigare anställd vid Landstinget i Uppsala län begärde mutor från byggentreprenörer i samband med att han ansvarade för byggprojekt. När han nu döms har åklagaren kunnat luta sig mot bevisning där mannen ställt uttryckliga krav per mejl. Det kan tyckas uppmuntrande att mannen agerat så klumpigt och lämnat så tydliga spår efter sig. Samtidigt skrämmer det att man som tjänsteman kan betrakta det som så trivialt att han inte bemödar sig mer om att dölja sitt beteende. Uppenbarligen saknas det något väsentligt i kulturen inom landstinget, samtidigt som det är troligt att det för varje upptäckt fall finns många som aldrig upptäcks. I Uppsala och i andra landsting. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6714282

Bisysslor är en riskfaktor och en grogrund för korruption när det gäller tjänstemän inom det offentliga. I ett uppmärksammat fall inom Lidingö stad har uppenbara överträdelser uppdagats och förvaltningen kommer framöver att vara tydligare med att bisysslor och potentiella intressekonflikter redovisas. I detta fall var det ett anonymt tips som ledde till att ärendet uppdagades. Som vi återkommande ser är anonymitet ofta en förutsättning för att anställda ska våga peka på missförhållanden. Och i vissa fall behövs inte ens något speciellt visselblåsarsystem, utan ett vanligt brev fungerar utmärkt. https://inkopsradet.se/juridik/korruption/bisysslor-blaser-upp-risken-for-jav/

Sorgliga exempel på hur medarbetare inom Stockholms läns landsting och Karolinska institutet lyckats kringgå regler för upphandlingar, direktupphandlingsgränser har överstigit och uppdrag har gått till verksamheter med kopplingar till upphandlande tjänstemän. Vidare är det beklämmande att den typen av missförhållanden kan uppmärksammas och sedan ändå tillåtas fortgå under närmare ett år. Kulturen i verksamheterna bör ses över liksom formerna för rapportering och uppföljning av missförhållanden. https://inkopsradet.se/juridik/korruption/satte-egenintresset-i-forsta-rummet/

Statistiken över uppklarandeprocenten för mutbrott är nedslående. Det rör sig ofta om resurskrävande utredningar där det är svårt att få någon att samarbeta med myndigheter då både givande och tagande av muta är brottsligt. Och med den information man får in är det inte ovanligt att saknas möjligheter att bygga vidare på utredningen. Andra ärenden tenderar vidare att upplevas som mer akuta och därför tar resurser från mututredningar. Fällande domar är något vanligare när det gäller trolöshet mot huvudman, vilket sätter fingret på betydelsen att mobilisera organisationerna själva i arbetet mot korruption, då man har helt andra möjligheter att skapa en gynnsam kultur och samla in observationer kring dylika missförhållanden. http://www.di.se/nyheter/fa-mutmisstankar-ger-fallande-domar/

Barclays banks vd James Staley utreds av brittiska myndigheter för att ha försökt ta reda på en visselblåsares identitet. Förutom att det är besvärande för en bank vars varumärke sedan tidigare svärtats av Libor-skandalen, är ärendet en tydlig illustration av de reflexer som slående ofta finns inom organisationer. Höga chefer tenderar gärna att vilja söka reda på källan snarare än att förutsättningslöst utvärdera obekväma uppgifter. Oavsett om man som organisation säger sig välkomna visselblåsares engagemang, behöver denna inställning backas upp med handling. Ett ärende av den här typen kommer att spä på den generella känslan av att visselblåsning inte kan bedrivas utan stora personliga risker. https://www.nytimes.com/2017/04/10/business/dealbook/barclays-jes-staley-whistleblower.html?_r=0

Upphandling är ett ständigt riskområde när det gäller korruption. Ett nytt fall i Falu kommun dras nu fram och det är bara att välkomna varje gång dessa ärenden uppmärksammas och utreds. Som så ofta är det en visselblåsare som tipsat om missförhållandena där enskilda företag fått uppdrag för stora belopp utan formell upphandling. Att det finns regler och rutiner räcker uppenbarligen inte. Kommunstyrelsens ordförande Susanne Norberg säger att "det är besvärande när vi brister i våra rutiner". Nu återstår att se vad som konkret händer för att minska risken för nya fall. https://inkopsradet.se/bransch/ovriga-tjanster/vi-har-tyvarr-inte-haft-koll/