Blogg

Fotbollsvärlden fortsätter att drabbas av skandaler och sorgligt nog är det rättsvårdande myndigheter som tycks hålla i taktpinnen. Uppenbarligen är idrottsvärlden en arena där lockelsen och förutsättningarna för korruption är stora. Efter de uppmärksammade skandaler vi sett inom de stora internationella förbunden borde det finnas en drivkraft från nationella verksamheter att stävja motsvarande tendenser. Ändå är det åklagare och polisväsende som upptäcker och beivrar problemen. Riskerna för idrotten är förstås att publiken får en känsla av att matchresultat inte speglar förmåga utan lika gärna kan bero på ett cyniskt utnyttjande av systemet. Om problemen åtminstone upptäcks och hanteras inom ramen för själva verksamheten lär möjligheterna att skydda idrottens anseende också vara mångfalt bättre. https://www.eurosport.se/fotboll/skandalen-som-skakar-belgisk-fotboll-har-ar-bakgrunden_sto7029491/story.shtml

Lantero välkomnar Sigtuna kommun som ny kund. Sigtuna kommun lanserar sin visselblåsarkanal för kommunanställda under december månad.

Centrum för rättvisa engagerar sig i de visselblåsare som avslöjade Macchiarini-skandalen på Karolinska Institutet. Forskarna fälldes själva för bland annat "oredlighet i forskning", kopplat till arbete de i ett tidigare skede gjort tillsammans med Macchiarini. Flera aspekter gör ärendet angeläget att titta närmare på. Bland annat i vilken mån visselblåsarna fått komma till tals i processen och om konsekvenserna står i proportion till de bakomliggande omständigheterna. Sverige har en lång tradition av meddelarfrihet och meddelarskydd som gör det särskilt angeläget att noggrant följa upp detta ärende. I värsta fall skulle det här ärendet kunna svärta ner Sveriges anseende vad gäller korruption, om hanteringen av visselblåsare framstår som alltför hård eller rättsosäker. Ett tidigare blogginlägg pekade på de stora skadestånd som amerikanska myndigheters delat ut, bland annat som en signal om visselblåsares stora värde och betydlese. Så här långt tycks det som att svenska myndigheter inte är främmande för att skicka motsatta signaler. Stort tack till Centrum för rättvisa, som väljer att driva denna typ av principiellt viktiga frågor. http://www.barometern.se/article/till-forsvar-for-visselblasarna/

Amerikanska SEC har sedan en tid arbetat med väl tilltagna ersättningar till visselblåsare. Erfarenheterna har uppenbart varit positiva och man har nyligen givit visselblåsare ersättningar på 39 respektive 15 miljoner dollar. Riktmärket är att man som visselblåsare kan få mellan 10 och 30 procent av det myndigheterna kan utkräva från den berörda verksamheten. De stora summorna är uttalat ett sätt att fästa uppmärksamhet på det väldiga värde dessa frivilliga visselblåsare med insyn har för att kunna fälla företag för brottslig verksamhet. https://kyc360.com/news/us-regulator-awards-54-million-to-two-whistleblowers/

"Visselblåsarsystem" är ett begrepp som ofta missbrukas och används för alla typer av rapporteringskanaler. Sveriges radio uppmärksammar ett fall från Jönköping där en visselblåsare uppmärksammat missförhållanden utan att vara medveten om att hans namn genom anmälan blir offentligt. Jönköpings kommun har valt en lösning där uppgiftslämnare skickar in sina anmälningar via mejl, men framtoningen på webbplatsen är att man har ett regelrätt visselblåsarsystem. Generellt ska dock sägas att kunskapen om visselblåsarsystem, anonymitet, skydd för uppgiftslämnare, utpekade och utredare generellt ökar. Exempelvis har visselblåsarsystem lyfts in som komponent i Kammarkollegiets ramavtal, så att kommuner som vill ha riktiga lösningar numera kan avropa detta. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=7066446

Den penningtvättshärva på Danske Bank som de senaste veckorna dissekerats i media har visat sig ha smått ofattbara proportioner. Genom den baltiska verksamheten har enorma belopp slussats ur Ryssland. Det som började med kritik vid internrevision 2014 har de senaste månaderna tagit fart i medierna och lett till ett kraftigt ras i aktien, vd-avgång och betydande hotande böter. I vanlig ordning finns det många internt som är inblandade eller känner till missförhållanden av den här typen. Vidare finns det med många mått mätt bra rutiner på plats inom banken. Liksom i de flesta stora skandaler faller det tillbaka på vilken vilja som finns att ta tag i problem. En vilja som bäst mäts i kulturen. I organisationskulturer där alla vet att ett visst beteende inte accepteras brukar man sällan hitta storskaliga exempel på sådant beteende. Rutiner och kultur måste hänga ihop! https://www.svd.se/danske-bank-skakas-av-skandal https://www.di.se/nyheter/detta-har-hant-penningtvattskandalen-pa-danske-bank/ https://www.svt.se/nyheter/utrikes/penningtvatten-tycks-svamma-over-alla-braddar

Vid Lanteros seminarium i Almedalen diskuterades hur man skapar tillitskulturer och vilken roll rapporteringskanaler för missförhållanden spelar i detta arbete. Kristina Mårtensson, kanslichef på Kommunal och Magnus Lindahl, director på PwC, deltog i diskussionen och delade med sig av sina erfarenheter. https://www.youtube.com/watch?v=J-m4TOAn9tM

Lantero håller i ett seminarium under årets Almedalsvecka. Tillsammans med Offentliga Affärer kommer Lantero att arrangera en paneldebatt om hur man bygger tillit i organisationer och vilken roll visselblåsarsystem spelar i ett sådant arbete. Temat aktualiseras av Kammarkollegiets nya ramavtal om Informationsförsörjning och den nya lagstiftning EU har annonserat. Datum: 2 juli 2018 Tid: 13.00 Plats: Strandvägen 4, Visby

EU föreslår en ny lag för att skydda visselblåsare. Alla företag med mer än 50 anställda eller omsättning över 10 miljoner euro måste enligt förslaget ha ett visselblåsarsystem. Detsamma gäller för kommuner eller motsvarande med mer än 10 000 invånare. Kortfattat om kraven från EU:s pressmeddelande på temat: - Clear reporting channels, within and outside of the organisation, ensuring confidentiality; - A three tier reporting system of: - Internal reporting channels; - Reporting to competent authorities – if internal channels do not work or could not reasonably be expected to work (for example where the use of internal channels could jeopardise the effectiveness of investigative actions by the authorities responsible); - Public/media reporting – if no appropriate action is taken after reporting through other channels, or in case of imminent or clear danger to the public interest or irreversible damage; - Feedback obligations for authorities and companies, who will have to respond and follow-up to the whistleblowers' reports within 3 months for internal reporting channels; - Prevention of retaliation and effective protection: all forms of retaliation are forbidden and should be sanctioned. If a whistleblower suffers retaliation, he or she should have access to free advice and adequate remedies (for example measures to stop workplace harassment or prevent dismissal). The burden of proof will be reversed in such cases, so that the person or organisation must prove that they are not acting in retaliation against the whistleblower. Whistleblowers will also be protected in judicial proceedings, in particular through an exemption from liability for disclosing the information.

Vi är i en bransch där hantering av känslig information är central. Därför har vi intresserat följt turerna kring Facebooks hantering av användaruppgifter, men förvånas samtidigt över att så lite intresse riktats mot CLOUD Act. Amerikanska myndigheter har i vissa lägen rätt att begära ut information från amerikanska företag och CLOUD Act gör detta möjligt även om informationen lagras i andra länder. Tidigare har till exempel Microsoft kunnat vägra att lämna ut information med hänvisning till att servrarna står på Irland. Med den nyss antagna CLOUD Act försvinner den möjligheten. En större myndighet hörde nyligen av sig till oss och ville försäkra sig om att vi inte byggde våra tjänster på amerikanska molnlösningar, då den typen av lösningar inte längre är ett alternativ för dem just med hänvisning till CLOUD Act. Vi arbetar med svenska lösningar och lagring i Sverige, men utvecklingen väcker flera frågor. Hur påverkar detta hur myndigheter ser på molntjänster från Microsoft, Google eller Amazon? Hur kommer svenska företag med skyddsvärda affärshemligheter att agera? Hur går CLOUD Act ihop med GDPR som träder i kraft i vår? Kommer amerikanska staten att skriva på ett personuppgiftsbiträdesavtal då de tvingar till sig personuppgiftsansvariges data? 😊 Många frågor. Har någon svaren?