Seminarium om livsmedelsfusk som en del av den kriminella ekonomin

Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner arrangerade tillsammans med Lantero en temadag om välfärdsbrottslighet den 14 januari. Talare från ett antal olika kommuner och myndigheter delade med sig av sina erfarenheter.

Albin Ring har under lång tid arbetat med livsmedelsfusk inom Stockholms stad. Han berättade vid seminariet om hur arbetet bedrivs inom kommunen och vilken roll livsmedelsfusket – med en omsättning på omkring 9 miljarder kronor årligen i Sverige – spelar inom den kriminella ekonomin. Livsmedelsfusk är en av de mest lönsamma formerna av välfärdsbrottslighet, med bruttovinster som troligen är dubbelt så stora som de från narkotikahandel. Detta gör det till en central fråga för kommunernas brottsförebyggande arbete.

Omfattning

Trots att olika skandaler återkommande har uppmärksammats i media så menar Albin Ring att omfattningen är långt större än vad man kan tro och att det är en bärande del av de kriminella gängens verksamhet och ekonomi. Därför finns också en förslagen inställning i organisationerna och man har blivit duktiga på att dölja sitt fusk.

Varför är fusket så svårt att upptäcka?

Det krävs stora resurser för att kontrollera fusket inom livsmedelssektorn, vilket gör att arbetet ofta blir reaktivt snarare än proaktivt. När sedan den som drabbas sällan vet om det så finns det inte något som initierar kontrollerna.

Ovanpå detta tänker myndigheter ofta i stuprör, medan den som fuskar tenderar att tänka mer dynamiskt. När de kriminella ändå åker fast så ligger straffen på en nivå som inte är tillräckligt avskräckande.

Hur ska fusket motverkas?

Arbetet bör enligt Albin Ring bli mer proaktivt och riskbaserat. Om man letar efter förutsättningarna för fusk och letar där incitamenten för de kriminella finns, så blir det mer sannolikt att man också hittar fusket. Dessutom krävs en ökad samverkan både inom olika enheter och mellan myndigheter. Det skulle också behöva finnas sanktioner som är tillräckligt kraftfulla för att eliminera vinsterna med att fuska.

Livsmedelsfuskets konsekvenser

Livsmedelsfusk är inte självklart en del av det man normalt talar om som välfärdsbrottslighet, men det har allvarliga konsekvenser både för ekonomin och för folkhälsan. Falskmärkning, utspädning av produkter och fusk med bäst-före-datum undergräver förtroendet för livsmedelsindustrin och kan äventyra konsumenternas säkerhet. Eftersom de finansiella vinsterna föder kriminella organisationer så blir en finansieringskälla som livsmedelsfusket i någon mening ett hot mot samhällets stabilitet.

Kommuner spelar en avgörande roll i att bekämpa livsmedelsfusk. Genom att arbeta med livsmedelsinspektörer, polismyndigheter och andra offentliga aktörer kan de identifiera och stoppa företag som bedriver denna typ av välfärdsbrottslighet.

Exempel på fusk

Under seminariet lyftes flera exempel fram för att illustrera hur fusket kan se ut och hur man på olika sätt kan utnyttja branschens bristfälliga transparens för att tjäna pengar.

Som delaktig i framtagandet av den statliga utredningen mot fusk i livsmedelskedjan, delade Albin Ring med sig av många praktiska insikter och rekommendationer. Han betonade vikten av samarbete mellan olika aktörer och pekade på behovet av bättre resurser till kommunernas brottsförebyggande arbete för att bekämpa livsmedelsfusk.