Rapport om missbruket av assistansersättning

I början av april publicerade Nationellt underrättelsecentrum en rapport om hur den organiserade brottsligheten missbrukar Försäkringskassans förmåner. Och mer specifikt hur missbruket ser ut inom assistansersättning.

Exempelvis konstateras att inom samtliga av de 62 största bolagen inom assistansersättningstjänster arbetar personliga assistenter som är aktiva inom eller har kopplingar till kriminella nätverk.

Värdet av att samköra datakällor

En viktig slutsats från rapporten är att det finns ett stort värde i att kunna samköra olika datakällor om man vill förstå och förebygga missbruket. Det framstår som sorgligt att se hur aningslöst man har agerat inom det offentliga och hur länge politiken har valt att blunda för allvaret i de varningssignaler som har funnits under så lång tid.

Historiskt sett har den svenska utgångspunkten varit tillit och en inställning att kontroller innebär misstro, eller nästan en kränkning. Rapporten från Nationellt underrättelsecentrum blir ännu ett vittnesmål om kostnaden för samhällets aningslöshet – inte minst inom assistansersättningsområdet.

Försiktig inställning bland tjänstemän

Vi som är i ständig kontakt med kommuner kring deras arbete mot välfärdskriminalitet ser ofta exempel på hur hänsyn kring personlig integritet sätter käppar i hjulet för effektiva kontroller. Kommuners tjänstemän har ofta inte laglig möjlighet att dela uppgifter med andra myndigheter och måste vare synnerligen försiktiga med hantering av personuppgifter från de ansökningar och handlingar som kommer in till myndigheten.

Nya verktyg på gång

Från regeringshåll arbetar man med de juridiska frågorna och vi ser successivt bättre möjligheter för kommuner och myndigheter att agera. Men processerna är långsamma och när tolkningsutrymmet är stort väljer många att agera med försiktighet eller vänta på tydlig praxis innan man lägger om sina rutiner.

Ett par slutsatser vi drar från rapporten och våra erfarenheter är:

• Betydelsen av bakgrundskontroller. Både att det finns rutiner och att man har verktyg och metoder som är ok att använda.
• Värdet av att fler kommuner sätter upp möjligheter för medborgare att komma med tips och observationer. Det vanligaste hindret vi ser är oro kring legala aspekter. Vår bild är dock att detta inte innebär avgörande hinder.

Från Lanteros håll försöker vi hålla oss ajour med utvecklingen och diskuterar löpande de juridiska ramarna med jurister inom det offentliga. Tveka inte att höra av er om ni vill ta del av våra tankar eller hjälpa oss att bättre förstå utmaningarna ute i era verksamheter. de här frågorna, för att kunna utveckla vår kunskap, våra perspektiv och vårt underlag.

Vad är Nationellt underrättelsecentrum?

Nationellt underrättelsecentrum är myndigheternas gemensamma satsning mot organiserad brottslighet. Sedan 2009 samverkar statliga myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. 14 myndigheter deltar i satsningen som sker på uppdrag av regeringen.

De myndigheter som deltar i satsningen är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Utbetalningsmyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Läs också gärna Dagens Juridiks artikel om rapporten.