Ökad korruption och möjliga åtgärder

I en artikel i Tidningen Näringslivet beskriver Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt och expert på korruption, hur korruptionen i svenska kommuner och myndigheter blir allt värre.

Givet Sveriges historiska position som ett av världens minst korrupta länder så är utvecklingen mycket nedslående. Trenden bekräftades bland annat i samband med Transparency Internationals senaste index över uppfattad korruption, där Sverige noterade sin sämsta placering sedan mätningen startade 1995. Dessutom som ett av de fem EU-länder med den sämsta utvecklingen i indexet.

I nyhetsrapporteringen ser vi gott om exempel på tydliga övertramp och en ofta tveksam inställning till oegentliga förmåner eller gåvor. Det är dock svårt att dra några långtgående slutsatser ur enskilda fall. Korruption är generellt svår att mäta, men trenden i den upplevda korruptionen måste betraktas som ett tydligt belägg för den faktiska underliggande korruptionen.

Olle Lundin menar att den rimliga reaktionen på en begäran om en muta borde vara att ringa polisen, men hans slutsats utifrån sentida rättsfall är att verkligheten ligger långt därifrån.

Svenskt Näringsliv har nyligen tagit fram en rapport som visar på flera brister i den offentliga upphandlingen. Tillsammans med företaget Tendium har man hittat mönster kring exempelvis en besvärande hög andel återkommande upphandlingsvinnare. Hela 65,2 procent av alla upphandlingar visade sig ha återkommande eller delvis återkommande vinnare.

Rapportförfattaren Ellen Hausel Heldahl beskriver att siffran indikerar att myndigheter som är nöjda med en befintlig leverantör i vissa fall kan styras av att det känns besvärligt att byta leverantör, men att det också kan vara en mer direkt fråga om att konkurrensen är satt ur spel eller att den speglar någon form av korruption. Ofta vänskapskorruption.

Hon säger att Svenskt Näringslivs enkäter pekar mot att upphandlingar ofta uppfattas som riktade mot en specifik leverantör på förhand och att det i sådana fall kan vara avgjort redan innan några anbud har lämnats in.

Olle Lundin är inte förvånad över bilden som målas upp, utan delar bilden av en hög andel på förhand avgjorda upphandlingar. Han beskriver en tendens där upphandlingarna är mycket specifika och knappt kan uppfyllas av andra än den lokala leverantören.

Både Lundin och Hausel Heldahl ser ökad öppenhet som en självklar del av lösningen och en förutsättning för att kunna granska transaktioner eller komma åt obstruktion från tjänstemän. Lundin skulle gärna se att Justitieombudsmannen oftare sanktionerade myndigheter för brister kring offentlighetsprincipen.

Från Svenskt Näringslivs har man presenterat flera förslag för att komma åt brister kring bland annat upphandlingar. Bland förslagen märks ett uppdrag till Ekonomistyrningsverket att analysera förutsättningarna för obligatorisk användning av spend- eller inköpsanalyser i ekonomisystemen hos myndigheter och bolag över en viss storlek. Man önskar också styra upphandlingarna mot ökad digitalisering (e-handel/e-beställning), vilket enligt Hausel Heldahl skulle öka förutsättningarna att hitta tveksamma transaktioner och minska möjligheterna att kringgå ekonomisystemen.

Hela listan på förslag från Svenskt Näringsliv är som följer:

Högre krav på direktupphandlingar: Inför bestämmelser om repressalier mot upphandlande organisationer som inte följer riktlinjer för direktupphandling enligt LOU 19 a kap. 15 §.
Öka öppenheten: Ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att årligen samla in och publicera inköpsvärdena från alla upphandlande organisationer, inklusive direktupphandlingarna.
Krav på inköpsanalyser: Ge Ekonomistyrningsverket i uppdrag att analysera förutsättningarna för obligatorisk användning av spendanalyser/inköpsanalyser i ekonomisystemen, hos myndigheter och offentligt ägda bolag, med en inköpsvolym på mer än 150 miljoner kronor.
Gör e-handel obligatoriskt: Ta fram ett lagförslag om införande av lag om e-handel hos samtliga upphandlande organisationer inkl. offentligt ägda bolag.
Skärp reglerna om jäv: Ta fram ett lagförslag om implementering av upphandlingsdirektivens bestämmelser om jäv i de svenska upphandlingslagarna.
Tydliggör volymreglerna: Återinför sammanräkningsregeln som tidigare fanns i 19 kap. 8 § LOU, 19 kap. 8 § LUF och 15 kap. 4 § LUFS, om ”varor och tjänster av samma slag under ett räkenskapsår”
Se över direktupphandlingsgränserna: Ge Konkurrensverket i uppdrag att analysera effekterna av de höjda direktupphandlingsgränserna. Analysen ska omfatta påverkan på effektiv ekonomisk förvaltning, konkurrens och risker för korruption.
Stärk den kommunala revisionen: Tillsätt en utredning som tar fram förslag på en förstärkt kommunal revison, med syftet att avskaffa det nuvarande systemet med fullmäktige utsedda lekmannarevisorer och i stället utforma en ordning med aktiebolagslagen som förebild. Utredning bör också lämna förslag på en tydligare budgetprocess och hårdare redovisningskrav för kommunerna.
Lagstifta om preklusion i offentlig upphandling: De behövs lagändring, som förtydligar skaderekvisitet och frågor om preklusion i svensk rätt. Nuvarande status där företag som upplever att upphandlingarna är gynnar en specifik leverantör har inte en möjlighet att få det prövat i domstol.