Hur mycket begränsas samordningen av visselblåsarsystem i koncerner?

15 juni, 2021

När det nya visselblåsardirektivet implementeras i svensk lagstiftning föreslås att koncerner inte får dela rapporteringskanaler för dotterbolag med mer än 249 anställda. I en debattartikel i Dagens industri tar chefsjurister i ett antal stora svenska bolag upp frågan och kräver att förslaget ändras. 

Argumentationen handlar om ökad byråkratisering och att det i själva verket finns större möjligheter till oberoende hantering om funktionen centraliseras. 

Debattartikeln gör viktiga poänger och anlägger ett praktiskt perspektiv, där den nya lagstiftningen riskerar att skapa fler problem än den löser. Det är dock värt att fundera över var gränsen går för otillåten samordning. Om man exempelvis etablerar separata tekniska rapporteringslösningar så skulle samma handläggare kunna utreda ärenden för flera koncernbolag om uppdragen regleras genom separata avtal. 

Vår bedömning är att förfarandet skulle vara fullt gångbart om det är en extern advokatbyrå som bemannar visselblåsarlösningen. Men frågan är om det inte också skulle vara gångbart med en intern förtroendegrupp på koncernhuvudkontoret. 

Se alla blogginlägg

By continuing to browse or by clicking ‘OK’, you agree to the storing of cookies on your device to enhance your site experience and for analytical purposes. To learn more about how we use the cookies, please see our cookies policy.