Dyster utveckling kring mutor i Sverige

23 mars, 2021

Sedan 2010 har Institutet mot mutor löpande samlat in och sammanfattat rättsfall om mutbrott. Syftet är bland annat att ge en bild av hur korruption kan se ut inom enskilda branscher och underlätta för näringslivet att bedöma de korruptionsrisker som kan uppstå. 

Sammanställningen för 2020 utgör en särskilt dyster läsning då summan av de samlade mutorna under året gått upp med 246 procent jämfört med året före. 

Mörkertalet är förstås stort och det är omöjligt att veta den totala omfattningen av mutförsök under året. Typiska fall rör olika typer av myndighetspersoner, exempelvis förarprovförrättare, personal inom kriminalvården eller beslutsfattare inom myndigheter. 

Mönstret är typiskt och bekräftar bilden att korruptionsrisker tenderar att uppstå där det offentliga möter enskilda eller privata bolag. 

Arbetet mot korruption bör bedrivas brett. Från näringslivets sida är det viktigt att ha kunskap om riskområden och aktivt arbeta med attityder inom organisationerna. Från det offentliga bör det finnas en långsiktig ambition att minska incitamenten genom att begränsa värdet av transfereringar som styrs av enskilda tjänstemän, särskilt inom områden som öppnar upp för godtyckliga bedömningar och ärendehandläggningar.

Att vi ser en plötslig och mycket kraftig ökning i siffrorna är i sig mycket illavarslande och pekar på en brytpunkt där en traditionellt sett låg acceptans för fusk tycks vittra sönder. Det blir alltså mer och mer upp till myndigheter och företag att jobba med organisationskulturer när samhället inte klarar av att upprätthålla sitt värderingsarbete. 

Se alla blogginlägg

by continuing to browse or by clicking ok, you agree to the storing of cookies on your device to enhance your site experience and for analytical purposes. to learn more about how we use the cookies, please see our cookies policy.