Visselblåsarsystem och offentlighetsprincip

Det är vanligt att kommuner får förfrågningar om information om ärenden i visselblåsarkanalen. Förfrågningarna kan komma från journalister, medborgare eller andra parter som av olika skäl intresserar sig för vad som rapporteras i kommunens visselblåsarsystem. Vissa publikationer har satt i system att regelbundet begära ut allt som kommit in i kommunens visselblåsarsystem.

I Sverige är principen om öppenhet en bärande idé. Det gör att den så kallade offentlighetsprincipen ofta refereras i samband med att information från visselblåsarsystem begärs ut. För berörda kommuner ställs därmed två olika principer mot varandra. Offentlighetsprincipen och den princip som uppmanar till ett stark sekretesskydd av visselblåsare och personer utpekade i visselblåsarärenden, så som det specificeras i visselblåsarlagen.

Avvägningen görs på olika sätt i olika kommuner och tidvis finns en tydlig tendens att fokusera på offentlighetsprincipen. Ett aktuellt exempel är Hässleholms kommun som tycks ha öppnat upp tydligt mot media och deltagit i en artikel med detaljerade redogörelser för det som har rapporterats.

När man går över gränsen och lämnar ut för mycket information är inte alltid självklart. I vissa lägen kan man uppnå ett fullgott sekretesskydd genom maskning av ärenden. Men om maskning görs väldigt selektivt så finns alltid risken att kontextuell information ändå riskerar att avslöja berörda personer.

Lanteros utgångspunkt när det gäller ärenden i visselblåsarsystemet är att sekretesskyddet är viktigast. Den bedömningen vilar på några olika aspekter:

• Visselblåsarlagen ställer konkreta krav på hanteringen av information i visselblåsarsystem medan offentlighetsprincipen är ett mer löst hållet rättesnöre.
• Skadan för den enskilde kan vara betydande om kommuner slarvar med denna skyldighet. Både en rapporterande individ (som riskerar sociala eller monetära kostnader) och en utpekad person (som kan vara felaktigt utpekad, men oavsett skuld har ett legitimt skyddsbehov).
• Den långsiktiga trovärdigheten i ett visselblåsarsystem bygger på respekt för individen i ärendehanteringen. Att skydda sekretessen är alltså en förutsättning för att anställda och andra berörda ska våga och vilja rapportera.
• Den roll som visselblåsarsystemet har att spela handlar om att i tysthet identifiera och åtgärda problem. I den meningen blir det ett värdefullt komplement till den allmänt hållna principen om öppenhet.

I slutet av 2022 kom också ett avgörande i Kammarrätten där en myndighet ifrågasattes för att ha varit för långtgående i sin maskning av ärenden som begärts ut. Kammarrätten gick tydligt på myndighetens linje. Domslutet ställde sig bakom en mycket långtgående maskning då man ville inskärpa betydelsen av det sekretessansvar lagen innebär.